Trots dagens historiskt låga ränta fortsätter bostadsbyggandet att falla. Årets närmast katastrofala nedgång kommer dock inte att fortsätta i samma takt, enligt Sveriges Byggindustrier, BI, som dock i sin senaste prognos räknar med fortsatt nedgång för tredje året i rad under 2010. BI:s bedömning är att inte mer än 14 000 bostäder kommer att byggas i år, vilket är den sämsta igångsättningen på mer än tio år. Det innebär en nedgång på 48 procent jämfört med 2008, som i sig var ett mycket svagt år. Alliansens skattehöjning på boende, som trädde i kraft 2007, har haft förödande konsekvenser på byggandet av framför allt hyresrätter. Låg ränta, sänkta skatter och ett underliggande stort behov av bostäder medverkar nu till att bromsa fallet. Ett flertal byggherrar har aviserat nystart av en del bostadsprojekt och BI räknar med en uppgång till 17 500 påbörjade bostäder under nästa år. Johan Deremar, nationalekonom på Sveriges Byggindustrier, ser många tecken på att kurvorna snart vänder uppåt igen. På hemmaplan har bland annat de låga boräntorna bidragit till att hushållen relativt snabbt återfått tilltron till bostadsmarknaden, vilket medfört en snabb återhämtning av bostadspriserna. – Svensk ekonomi är på väg att återhämta sig. Bland annat på grund av den gradvisa förbättring som sker runt om i världen, inte minst på starka marknader som Japan och USA. Det blir dock ingen raketuppgång. Den ekonomiska tillväxten måste stärkas ytterligare innan vi kan förvänta oss en tydlig ökning av bygginvesteringarna, säger Johan Deremar. – Regeringens aviserade extrapengar till kommunerna och till infrastrukturprojekt bidrar också i hög grad till återhämtningen av bygginvesteringarna under 2010. En skaplig volymökning i de offentliga lokalinvesteringarna blir en motvikt mot att de privata satsningarna i nya lokaler väntas minska både i år och nästa år. Bland annat har flera stora projekt skjutits på framtiden. Framför allt är det anläggningsbyggandet som får mungiporna att leta sig uppåt. Det handlar dels om att privata energisatsningar på främst vindkraft och kraftvärmeverk, men också i vatten- och reningsverk, håller volymerna uppe. Dels är det de offentliga satsningarna på infrastruktur som ökar i rask takt – 14 procent i år och 17 procent nästa år, enligt BI. Bland de pågående stora infrastrukturprojekten finns exempelvis Botniabanan mellan Kramfors och Umeå, samt Norra Länken och Citytunneln i Stockholm. Förra hösten presenterade regeringen sin så kallade närtidssatsning inom infrastrukturen på tio miljarder kronor under 2009 och 2010. Inriktningen är främst att tidigarelägga projekt i de tre storstadsregionerna som bygger bort flaskhalsar och som förväntas hålla tidplanen. I den senaste budgetpropositionen ingick ytterligare 1,5 miljarder extrakronor till infrastrukturprojekt under 2010. Hälften avsätts för att i någon mån motverka det eftersatta vägunderhållet. 550 miljoner kronor ska användas för att hålla tempot uppe i pågående järnvägsprojekt. Sammantaget är bedömningen att investeringarna i anläggningar ökar med nio procent i år och tio procent under 2010. Även om de positiva signalerna blir allt starkare, så skulle förutsättningarna kunna vara ännu bättre. Det anser Fredrik Isaksson, chefekonom på BI. – Förvånansvärt många anser att det blivit svårare att få fram kapital. En undersökning visar att var tredje tillfrågad anser att finansiella restriktioner är det största hindret i dag, säger han.