23948sdkhjf

En undre värld fylld med rikedomar

LKAB följer malmen allt djupare ner i berget. För att säkra produktionen in på 2030-talet och kunna konkurrera med dagbrott i länder med ständig sommar satsar man 12,4 miljarder på en ny huvudnivå— företagets i särklass största investering någonsin.

Kiruna. Lågkonjunkturen drabbade även järnmalmsjätten LKAB, som under en period lät pelletsverken vila och minskade produktionen från 26 miljoner ton om året till en takt som motsvarar 16 miljoner ton om året.

Nu är det dock fullt ös i verken igen, och siktet är inställt på framtiden. I det som uppges vara LKAB:s största investering någonsin satsar man dessutom 12,4 miljarder kronor på att bygga en ny huvudnivå på 1 365 meters djup. Mycket pengar, men nödvändigt anser LKAB.

- Hade vi inte gjort något utan fortsatt driva den nuvarande huvudnivån på 1 045 hade det blivit dyrare och dyrare att få upp malmen och till sist hade det blivit olönsamt, säger Hans Engberg, projektchef på affärsområdet Teknik och affärsutveckling.

Mycket malm

Gruvan i Kiruna startade som ett dagbrott vid förra sekelskiftet och den huvudnivå man nu börjat bygga är den sjunde i ordningen sedan man började tugga sig ner i berget för cirka 50 år sedan.

Tidigare huvudnivåer har legat på 275, 320, 420, 540 och 775 meters djup, och den nuvarande, nummer sex i ordningen, ligger på 1 045 meters djup.

Nivå 1 045 byggdes i början av 1990-talet och togs i drift 1997. Den nya och den gamla huvudnivån (nummer fem på 775 meters djup) var i drift parallellt under en period och den femte huvudnivån stängdes 1999.

Det som nu sker är att LKAB ska gnaga sig ytterligare 320 meter ner i berget, från dagens huvudnivå på 1 045 meter under bergets topp, till 1 365 meters djup.

- Det ökande avståndet mellan huvudnivåerna innebär att mängden malm som blir tillgänglig för brytning ökar och på så sätt minskar investeringskostnaden per ton. Med dagens malmpriser räknar vi med en pay-offtid på mindre än två år på hela investeringen, säger Hans Engberg.

35 miljoner ton

Syftet är främst att öka produktionskapaciteten. I dag ligger den faktiska brytningen normalt på 26 miljoner ton per år. Med den nya nivån ska man kunna bryta 35 miljoner ton per år.

- Vår bearbetningskoncession och de miljötillstånd vi har ligger på nivån 30 miljoner ton per år, men vi vill öka pelletskapaciteten för att eventuellt kunna bryta mer i framtiden, säger Hans Engberg.

Det gigantiska projektet började med en förstudie 2004. Förprojekteringen tog fart 2005 och hösten 2008 beslutade styrelsen formellt att lägga 12,4 miljarder kronor på den nya huvudnivån.

-Innan dess hade man tagit en del mindre delbeslut att starta "tidskritiska aktiviteter", till exempel att börja bygga snedbanor så att man kan få tillträde ner i berget, det arbetet började 2005, berättar Hans Engberg.

Många frågor

Inför bygget måste LKAB ta en rad viktiga beslut. Var ska nivån ligga? Ska transporterna ske med truckar eller tåg? Var ska pumpstationerna placeras? Hur stora tågsätt behövs? Ska personalen åka hiss eller bil ner? Ska spåren vara enkla eller dubbla? Ska lastmaskinerna vara fjärrstyrda? Hur stora ska fickorna vara? Hur många krossar och spel behövs?

Företaget utförde därför omfattande bergmekaniska utredningar och kunde med hjälp av simuleringar och så kallade life cycle cost - beräkningar konstatera att det till exempel trots allt blev billigare att använda sig av lastmaskinsförare om man ska klara produktionen, att tåg lämpar sig bättre än truckar när man arbetar med en enda malmkropp och att snedbanor var att föredra framför hissar. Man bestämde också att varje produktionsområde skulle ha egen försörjning av både vatten och el och att personalen ska förses med "taggar" så att de alltid kan följas digitalt under jord och ingen ska kunna komma bort.

Arbetet vidtog så, och Hans Engberg konstaterar att de tekniska lösningarna i stort kommer att vara ungefär desamma på nivå 1 365 som på nivå 1 045.

- De stora teknikliven togs mellan nivå 775 och 1 045, nu förfinar vi vissa saker och satsar på förbättringar, säger Hans Engberg.

Nya krav

Fördjupningen ställer dock nya krav på anläggarna, ju längre ner i berget man kommer, desto större blir spänningarna i bergväggen. De så kallade "seismiska lasterna" ökar, det vill säga risken för jordskalv med mera, och den nya huvudnivån måste därför bergförstärkas mer än sina sex föregångare.

- Trycket ökar, vi ser seismiska laster i allt högre utsträckning och anpassar därför förstärkningen, kommenterar Hans Engberg.

Sprutbetong och bultar håller normalt sett bara fast lösa stenar, LKAB kommer därför att använda sig av dynamisk bergförstärkning som kan ta upp både förskjutningar och rörelser i berget.

En annan förändring som görs med tanke på det ökade trycket är att bygga två separata lok- och vagnhallar med pelare emellan, i stället för att som på nivå 1 045 ha en enda bred och lång hall.

- Vi undviker också spetsiga pelare, som inte kan ta upp last och ökar antalet kabelbultar, säger Hans Engberg.

Bara beprövad teknik

LKAB har mycket att förlora, och ställer därför kravet att den teknik man använder, både i produktionen och när man bygger en ny huvudnivå, ska vara "känd och verifierad".

- Det är få gruvor som tillverkar så mycket malm som vi gör, och därför vågar vi inte alltid hoppa på tåget och pröva något nytt, säger Hans Engberg.

Man måste helt enkelt vara lite försiktig när det står så mycket på spel, förklarar han.

- Järnmalm är lågt betalt jämfört med till exempel koppar och nickel, de som producerar sånt har ett helt annat utrymme att prova sig fram, vi måste bedriva vår verksamhet på 1 365 meters djup och med åtta månaders vinter, i konkurrens med dagbrott i Brasilien. Därför vill vi inte ha några överraskningar.

Malmkroppen är ungefär 80 meter bred och totalt fyra kilometer lång. Djupet är mer osäkert, enligt Hans Engberg är malmkroppen känd ner till cirka två kilometers djup.

-Det är en av världens största sammanhängande och rikaste malmkroppar.

Nivå 1 365 ska enligt LKAB:s beräkningar räcka för produktion till 2033. Vad som händer sedan är skrivet i stjärnorna, provborrningar sker kontinuerligt och man försöker ta reda på hur malmkroppen är beskaffad och vad den kan ge längre fram. För de närmaste 20-25 åren kommer det hur som helst att finnas mycket att göra, uppger Hans Engberg.

- Med den nya huvudnivån, en enda produkt, ett förenklat styrsystem och ett effektivt flöde är produktionen säkrad för lång tid framöver.

Fotnot : Det finns mer att läsa om LKAB:s nya huvudnivå (klicka på länkarna nedan.)

Verksamheten vässas på nya nivån

Samma teknik - men i större skala

Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.094