23948sdkhjf

OPS kräver tydliga riktlinjer och samsyn

I Sverige har OPS-finansierade vägbyggen debatterats under lång tid, men regeringens intresse är minst sagt svalt och knappt några OPS-projekt har realiserats. I vårt grannland Finland däremot har modellen prövats i större omfattning— och entreprenörerna har blandade känslor inför erfarenheten.

Skanskas finländska dotterbolag Skanska Oy har deltagit i två OPS-finansierade vägbyggen på senare år. I mitten av 1990-talet byggde man väg 4, en 70 kilometer lång motorvägssträcka mellan Lahtis och Järvenpää i södra Finland, i OPS-samverkan med finländska vägverket. – Vi tecknade ett 15-årigt kontrakt med vägförvaltningen och har tre år kvar på kontraktet. Vi har mycket goda erfarenheter därifrån, säger Pertti Heininen, vice vd på Skanska Finlands division för anläggning, miljö, väg och trafik. Nyligen färdigställdes väg 18, som består av 51 kilometer motorväg med sju vägtunnlar mellan Muurla och Lojo i sydvästra delen av landet. Det är ett av de större byggnadsprojekten i Finland på senare år, och kontraktet löper till 2029. – Erfarenheterna har varit bra på väg 4, men inte så positiva på väg 18. Det måste finnas en samsyn om mål och mycket tydliga riktlinjer för alla medverkande aktörer, sammanfattar Pertti Heininen. Skanska Finland medverkar gärna i fler OPS-projekt, understryker Pertti Heininen. – Men då måste vi bli mer precisa, vi måste noggrannare specificera arbetet i förhandlingarna med den offentliga parten. Riskhanteringen måste förtydligas – hur vill vägverket fördela riskerna mellan sig själv och oss? Det var mycket i den delen det brast vid bygget av väg 18. Även om Pertti Heininen är besviken på just detta projekt, tycker han att OPS i sig är en bra affärsidé. Trots att staten kan låna billigare än privata aktörer kan. – Varje gång man talar om OPS så frågar folk vad det kostar, vilken ränta det blir på lånen och så vidare. Och visst, det är ju lite billigare att använda statens eller kommunens budgetpengar, men skillnaden är mycket liten – och OPS har andra fördelar som uppväger skillnaden i pengar. Fördelar som överväger stort, säger Pertti Heininen. Vilka är de fördelarna? – Bygget blir snabbare och rationellare. Designen kommer från entreprenören, som exempelvis vet mycket om kostnader och kan optimera konstruktionen och hitta den billigaste lösningen. Även Lemminkäinen, ett annat av Finlands stora byggföretag, var genom sitt dotterbolag Lemcon delaktiga i bygget av väg 18. Harri Kailasalo, chef på Lemminkäinen Infra, är också han kritisk till projektet – eller snarare, till samarbetet med vägverket. – Vägen byggdes på tre år, jag tror nästan det är världsrekord för ett projekt i den klassen. OPS är ett mycket effektivt sätt att bygga. Det går fort och man använder nya metoder där det finns utrymme för dem, säger han och fortsätter: – Men OPS innebär att nästan hela ansvaret ligger på entreprenörerna – och då måste entreprenörerna också få utrymme att använda nya innovationer. Problemet här i Finland är att offentliga beställare inte alltid vill ge det utrymmet, de litar inte riktigt på att vi "klarar av friheten". Så hur ställer sig Lemminkäinen till att delta i nya OPS-byggen? – Man måste tänka igenom om ett visst projekt verkligen lämpar sig för OPS, inte bara använda modellen som ett sätt att lämpa över ansvaret på entreprenören, som man tyvärr ibland har gjort i Finland. Men när du har stora projekt, med mycket specialuppdrag, och friheten att lösa dem – då är OPS det bästa sättet att bygga, säger Harri Kailasalo. – Men ett annat problem är att privata pengar är så dyra just nu, så inom de närmaste två till fem åren ser jag ingen anledning att genomföra fler OPS-projekt. Det är bättre att infrastrukturbyggena finansieras av staten på traditionellt sätt tills vidare säger Harri Kailasalo.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.063