Karlskoga. Gelleråsens racerbana är Sveriges äldsta och den enda i Sverige där man från publikplats kan se hela banan. Den 2 400 meter långa banan byggdes 1950, och 1970 var det skådeplatsen för en av de värsta olyckorna någonsin inom svensk motorsport. Fem personer omkom och 30 personer skadades när två bilar körde av banan och rakt ut i publiken. Sedan dess har säkerheten förbättrats betydligt, inte minst på just Geller-åsen. På Gelleråsen har man kört Formel 1 och välkomnat storheter som Jackie Stewart, Sterling Moss, Jack Brabham och Ronnie Peterson. Med tiden har dock de allt striktare säkerhetskraven krympt banan, velodromkurvan är numera avstängd och rymmer i dag en gokartbana. Det var dock inte här olyckan skedde 1970, anledningen till att velodromkurvan stängdes var i stället att det internationella bilsportförbundet uttryckt missnöje över banans lutning i förhållande till radien. För att skydda publik och personal är alla områden där människor vistas försedda med 4-5 meter höga vägräcken klädda med nät. Säkerheten kräver också att ordningsföreskrifterna följs på banan. Funktionärer utrustade med flaggor med olika färger och mönster signalerar från fasta posteringar hur de tävlande ska uppföra sig. Antalet posteringar är oftast tio, och det finns elva racingflaggor eller signalflaggor inom motorsporten. – När en svart flagga dyker upp är det slutkört för den som är upphovet. Det kan betyda att någon har trängt en annan förare, men det kan finnas många orsaker. Det betyder inte heller att man automatiskt har kört färdigt. Om förseelsen anses ringa får man en utskällning i depån och sedan får man fortsätta att köra. I värsta fall, om förseelsen är mycket grov, kan man bli avstängd i flera race, säger Bengt-Åce Gustavsson, presschef för Stockholms Sportvagnsklubb, SSK. Han tillägger: – Alla måste kunna samspelet. En tävlingsdag börjar normalt med samling i maskindepån där de deltagande fordonen får genomgå en sista-minuten-check. Ett av de lopp som körs denna lördag är Renault Junior Cup, 18-årige Gustav Rickhamre en av de tävlande och han står bredvid sin gröna Renault Clio som likt alla tävlingsbilar är speciellt skyddsutrustad med säkerhetsbur och där både bränsletanken och bränslepumpen är märkta och godkända. Även hjälmen kontrolleras, med en knackning och genom att dra med handen kan eventuella sprickor upptäckas. Gustav Rickhamres tekniskt ansvarige Mikael Juteryd förklarar att det är viktigt att ha rätt däcktryck. – Det behövs högre däcktryck när det är kallt och lägre när det är varmt. Vid varje tävlingstillfälle ger tävlingsledningen samtliga förare en kort information vid ett obligatoriskt förarmöte. Därefter ser varje team till att deras bilar är redo för dagens övningar. När man kommer till banan ska alla bilar besiktas, man kontrollerar då bland annat bälten, brandsläckare och förarnas kläder. – Det är sällsynt med dödsolyckor i dag men krascher är vanliga och dramatiken är aldrig långt borta. Men säkerheten är hög och det är mycket sällan någon blir skadad, säger Bengt-Åce Gustavsson. Anläggningsmaskiner spelar en nyckelroll för att få banorna i rätt skick och för att förbättra säkerheten. Vägunderlaget är huvudsakligen asfalt, sand och gräsmattor. Sommartid klipps gräsmattorna varje dag. Sandfållor blir en naturlig broms när någon bil kör av den asfalterade banan. Två sopvalsförsedda lastmaskiner sopar varje dag Gelleråsens bana ren från sand. Efter varje tävlingsdag är det också lastmaskinerna som rättar till de djupa plogspår som uppstår när bilar inte lyckats hålla sig på banan. Vid större tävlingar hyr Geller-åsen in en pallgaffelförsedd Ljungby hjullastare LM 1118 från närbelägna Epos Träindustri. – Vi hyr ut maskinen vid 4-5 tillfällen per säsong. Racertävlingarna körs på helgerna då vi själva inte har någon nytta av maskinen, säger Dan Svantesson, produktionsansvarig. Hjullastarens vardagsslit går ut på att hantera virke, men kombinationen hjullastare och plåt uppges vara osedvanligt lyckosam. – Tävlingsbilarna är så låga och därför är de lätta att dra upp med den specialkonstruerade hjullastaren, säger maskinföraren Per- Ingvar Thern. Till vardags jobbar han på CG Schakt Entreprenad i Bandhagen. Där kör han en grävlastare av märket Huddig 1160 och sedan två år år tillbaka är hans huvudsakliga arbetsuppgift att utföra underhållsarbete på Lidingö för NCC:s räkning. Sedan tidigt 1990-tal, då hans son tävlade, har racing varit Per-Ingvar Therns främsta fritidsintresse, och han har lyckats förena sitt yrkeskunnande med sin hobby genom att följa SSK runt banorna i Sverige och dra upp olycksdrabbade förare och deras bilar. Nästan varannan helg bär det i väg, han ingår i ett gäng på 7-8 personer som arbetar på helt ideell basis. SSKs hemmabana är Kinnekulle Ring. Där har klubben en egen gammal maskin, en amerikansk International 530 som Per-Ingvar Thern hunnit bli väl hemmastadd med. Speciella incidenter där han fått gripa in? – Jag har varit med om en massa olyckor men som tur var har förarna inte fått några skador, säger han. En gång flög en tävlingsbil ut i skogen och ner i en ravin vid Kinnekulle. I servicebilen vid racingbanan fanns då en motorsåg som kom väl till pass, och efter olyckan fylldes ravinen igen. – Vi sågade ner ett par björkar och kunde sedan lyfta upp bilen med hjälp av ett hydrauliskt vajerspel, säger Per-Ingvar Thern. Förutom lastaren med lyftplåten står två ambulanser och en räddningsbil beredda runt banan. Räddningsbilen är utrustad med två saxar som kan klippa stålrör och även en tigersåg. Bredvid banans tvära högerkurva står en ambulans med undersköterskorna Monica Wickström och Berit Unosen i framsätet, skyddade mot de regndroppar som börjar falla. – Arrangörerna har höga krav på säkerheten och snabbt omhändertagande om något skulle ske. Vi sitter här och är beredda att åka när man ropar på oss i radion, säger Berit Unosen. Ambulansen är utrustad med kedväst, ryggbräda, defillibrator och läkemedel. – Vi ska både kunna intubera andningsvägar och söva. Vid biltävlingar är det dock ganska lugnt, värre är det med mc-tävlingar eftersom det händer mer olyckor och de förare som skadas får allvarligare skador. MC-förarna sitter oskyddade medan förarna i racer-bilarna är rejält skyddade i dag, säger Berit Unosen. De två ambulanserna med personal är uthyrda av TM:s Ambulans, som har sin bas vid Geller-åsen och dessutom har en nybyggd sjukstuga där man till exempel kan gipsa ett ben med benbrott innan transport till sjukhus.