Cykelföre året runt kräver koll på vädret
Cykelstäderna Linköping och Norrköping kräver ständig— men sandfri— sommar på flera cykelstråk, och Befab Markteknik har därför fått ta fram ett helt eget sopsalt-ekipage som kör nonstop när snön faller som värst.
Norrköping. Vintrarna är inte som förr, men när det väl snöar måste beredskapen vara god, utrustningen finnas på plats och maskinerna vara i trim. Befab Markteknik AB är väl bekant med dessa problem. Företaget ingår i Befab, som startades på 1960-talet och fick sitt namn av grundarna Berg och Falk. Under de senaste åren har Befab vuxit avsevärt, det ägs i dag av byggjätten Peab och har tre ben att stå på: Befab Schakt som utför anläggningsarbeten, transporter och driver flera egna bergtäkter, Befab Entreprenad Mjölby, som utför anläggningsarbeten i Mjölby med omnejd och så Befab Markteknik AB, som underhåller och driftar gator, sköter grönytor och röjer snö.
Befab Markteknik har kontor både i Norrköping och i Linköping. Norrköping har delats in i fem områden och Befab Markteknik har i dag kontrakt på att sköta om tre av dessa, såväl sommar som vinter. Företaget har 30 fast anställda och cirka 15 säsongsanställda. Man använder sig dessutom av en hel del underentreprenörer.
Vintertid ansvarar man för snöröjningen i ”sina” delar av Norrköping och dessutom vissa områden i Linköping samt Söderköping, Skärblacka och Kimsta. Befab Markteknik har snöröjer dessutom Vägverkets driftområde Vikbolandet. Inne i städerna har man därutöver en hel del vinterkontrakt med fastighetsbolag och industrier.
Krav
Snöröjningen sker till största delen med hjälp av underentreprenörer, och då främst lokala lantbrukare.
- Vi har totalt 50-60 lantbrukare som kör gator och gångbanor, vi har också åtta egna anställda som kör inne i stan. På landet lejer vi in åkerier och har fem lastbilar som saltar, förklarar Jan-Erik Lindström, platschef för avdelningen gata i Norrköping.
För att få kontrakt måste underentreprenörerna ha utbildning för arbete på väg, de måste följa miljökrav och tekniska krav, även vad gäller maskinerna. Utrustningen ska vara "anpassad för ändamålet", med mindre maskiner för gångbanor och större för landsväg.
Innan säsongen börjar hålls en rad möten, både internt och med underentreprenörerna. Då lägger man upp och delar ut rutterna, bestämmer var snön ska läggas och hur eventuella problem ska lösas.
-Vi talar också om skyddskläder, utrustning och när nya underentreprenörer tas in även om olika typer av maskiner, vilka vikplogar och skärblad som behövs med mera, säger Jan-Erik Lindström.
Eventuella körskador faller på underentreprenörens eget ansvar, och de ska också stå för plogstål och annan utrustning.
Otåliga plogare
Många av de maskiner som används är försedda med gps.
- Om folk klagar ska vi kunna visa att vi varit där och plogat, det är ett krav från beställaren i upphandlingen, och ett sätt att säkra kvaliteten, säger Joakim Alsén.
Vid behov kan beställaren följa fordonen och maskinerna i realtid.
- I område fem, som är det senast upphandlade området, ska alla maskiner ha gps. Det kommer nog för de andra områdena när det är dags för upphandling där, säger Jan-Erik Lindström.
Han ser stora fördelar i att kunna bevisa att arbete utförts i ett visst område. - När vi städar på sommaren blir det fort skräpigt igen, om vi kör en städmaskin klockan sex kan det vara skitigt igen klockan tio. Då är det bra att kunna visa att vi faktiskt varit där.
All snöpersonal måste vara på plats inom en timme från det att larmet går.
- Skulle problem uppstå får man hjälpas åt, till exempel har saltbilarna det tufft, vi har tre bilar i stan och två på Vikbolandet och händer det något med dem kan det bli förseningar, säger Jan-Erik Lindström.
Befab Markteknik får betala vite om snöröjningen inte sker inom vissa tidsramar.
- Vi har varit rätt förskonade, men vi har en bra relation med kunden och det brukar lösa sig, saker måste kunna gå sönder, säger Joakim Alsén, arbetschef i Norrköping.
Han tillägger att underentreprenörerna ofta är rejält på hugget när det börjar snöa.
- De ringer ofta långt innan och frågar om det inte är på gång snart.
Ständig sommar för cyklister
Norrköping och Linköping vill båda leva upp till epitetet "cykelstad" året runt. Det innebär att flera cykelstråk ska hållas ständigt fria från både is och snö, men utan att man får sanda. Befab Markteknik har därför tagit fram en helt egen konstruktion. Ett fordon förses med en sopborste fram och en saltbytta, fylld med saltlake eller salt, bak. I Norrköping har man ett ekipage och i Linköping finns tre, en del är baserade på små traktorer, andra på redskapsbärare eller andra fordon. Sammantaget är det 3,5 mil i Norrköping och tio mil i Linköping som ska hållas halk-, snö- och sandfria.
- De får åka ut och köra lika ofta som det snöar, det körs lika ofta som lastbilarna på de prioriterade nätverket och rings ut 70-80 gånger om året, säger Joakim Alsén.
Det får aldrig bli mer än en centimeter snö och absolut ingen halka på cykelbanan.
- Det är betydligt dyrare än att lägga ut sand, så fort det fryser till ska vi ut och ingen ska behöva cykla i grus, säger Joakim Alsén.
Ekipagen kan köras 3,5 mil i sträck utan paus. Vissa dagar får de köra slingan varv efter varv för att hålla vägen halkfri.
Vad lönar sig?
Numera är vintrarna ofta rätt slaskiga. Underentreprenörerna måste alltid vara beredda att rycka ut, men ibland blir det inte mer än två gånger per säsong. Det har fått konsekvenser för avtalen, både de Befab Markteknik sluter med sina beställare, och de kontrakt de skriver med underentreprenörerna.
- Den fasta ersättningen har ökat och den rörliga minskat, i dag är det nog 50/50, konstaterar Joakim Alsén.
Kontrakten skrivs på tre år.
- En förutsättning är ju att vi får uppdragen, som ju kommer och går hela tiden, säger Joakim Alsén.
Befab själva har olika typer av kontrakt med sina beställare.
- I Norrköping får vi betalt per millimeter smält snö, och när det gäller halka per halkdygn, säger Joakim Alsén.
Snödata får man från SMHI, och kontraktet går ut på att Befab ska rycka ut när snömängden överstiger fem centimeter snö på vägen. En centimeter fallen snö motsvarar en millimeter smält snö och betalt får man alltså beroende på hur mycket snö som faller, oavsett om man behövt rycka ut eller inte.
- Är det tre centimeter behöver vi inte åka ut men vi får betalt ändå, det värsta är om det blir precis fem, då går det inte ihop ekonomiskt, säger Jan-Erik Lindström.
Salta eller inte salta?
I Söderköping är upplägget ett annat. Här får man betalt löpande för varje utryckning, plus en fast ersättning, i Skärblacka är det en viss summa per kört varv som gäller, utanför skolor och dagis får man betalt per snöröjningstillfälle och på Vikbolandet blir det pengar per halktillfälle.
- Det blir ett spel där det blir lönsamt på olika sätt, får vi betalt beroende på snömängd kanske vi inte vill köra om det är 4,5 centimeter snö, ur samhällets synpunkt är det då bättre att betala per tillfälle. Men om vi inte kört och det ligger kvar och fryser på så blir det halka och dåligt väglag, säger Jan-Erik Lindström,
Samma sak gäller för halkbekämpningen, får man betalt per halktillfälle kanske det lönar sig för samhället om det saltas mer.
- Å andra sidan får vi bonus för att hålla nere mängden salt, det är inte så lätt att räkna ut detta!
Gillar blötsnö
I kommunen har kraven höjts på snöröjningen, förr krävdes snömängder på 7-10 centimeter innan det var dags att ploga, i dag är det fem centimeter på gator och tre centimeter på gångbanor och prioriterade leder. Under säsongen turas Befabs vaktchefer om att hålla jour. Då gäller det att vara på alerten dygnet runt och ringa ut underentreprenörer och eget manskap när snön börjar yra. Jan-Erik Lindström brukar vara en av dem som åtar sig uppdraget, som sträcker sig från den första oktober till den första maj.
- Vi prenumererar på SMHI:s uppgifter och har alltid ett öga på om det börjar dra ihop sig.
Vaktcheferna måste försöka lista ut vad som kommer att ske under de närmaste timmarna.
- Det får inte bli halt och vi måste gå ut innan det fryser på, och lägga ut befuktad sand som ligger kvar på vägen, säger Jan-Erik Lindström.
Vaktcheferna får därför odla ett närmast maniskt intresse för daggpunkter, frost och vad molnen kan tänkas innehålla.
- Man släpper det inte förrän på helgen, och inte ens då är det lätt att låta bli att fundera på vädret, skrattar Jan-Erik Lindström.
Trots slask och blask har kanske de senaste vintrarna trots allt inte varit snöfattigare än tidigare år.
- Medeltalet i Norrköping under de tio senaste åren är 92 millimeter smält snö, och 2008 blev det 104 millimeter, säger Joakim Alsén.
Men den snö som föll, föll och smälte bort på en gång, ett utmärkt upplägg för ett företag som får betalt per millimeter smält snö, förklarar Joakim Alsén.
- Är snön blöt får vi mer betalt, så blötsnö tycker vi om!
