– Varje dag sker ungefär 150 000 cykelrörelser i Stockholm. Vi är oerhört glada att de inte tar bilen, betonade Ulla Hamilton, miljö- och trafikborgarråd i Stockholm (M). Fredrik Davidsson på Movea Trafikkonsult har gjort en grundlig översyn av trafiken i Stockholm och pekar ut 166 flaskhalsar enbart i Stockholmstrafiken. Av dessa bedöms 143 vara problematiska. 38 beskrivs som riktigt stora med bilköer varje vardag. – Ingen ny förbindelse har byggts över Saltsjö-Mälarsnittet sedan 1967. Sedan dess har Stockholm växt med ett Göteborg. Förmodligen kommer Stockholm att ha växt med ett Malmö till innan en ny förbindelse står klar, sade Fredrik Davidsson. – Flaskhalsarna uppstår inte längre bara i centrala Stockholm utan finns allt längre ut. Och värre blir det. Exempelvis i Solna planeras för 2 000 lägenheter, 140 000 kvadratmeter kommersiella lokaler och 120 000 kvadratmeter handel. Det kommer att driva fram än mer trafik och redan nu börjar köerna växa samman. Risken för infarkter ökar även om lågkonjunkturen har gett oss lite andrum. Ulla Hamilton är inte nöjd med situationen som redan i dag skapar stora problem med avseende på både miljö och ekonomi. Essingeleden tar exempelvis 160 000 fordon per dygn, men tung trafik måste köra runt via Strängnäs och Västerås. Det blir en omväg på 25 mil enkel resa. Ungefär lika miljövänligt som att fordonen tvingas in i en underdimensionerad trafikapparat där de står och puttrar på tomgång. – Vi har en ring av köer, inte en ring av vägar. Södra Länken var tänkt som ett komplement till Österleden. Vi har inte gett upp Österleden än, men eftersom den inte finns uppstår problem i Södra Länken, menade Ulla Hamilton. – Vi har tagit fram ett infrastrukturpaket på 100 miljarder kronor. Det omfattar både spår- och vägsatsningar i hela regionen. Citybanan står klar 2017. Det kommer att öka kapaciteten på nuvarande bana med 60 procent. Det är bra, men vi behöver PPP-lösningar så vi kan bygga Österleden. Det kräver dock att vi får med Anders Borg. Johan Lindström, vd för Sveriges Åkeriföretag, menade att trafiklederna har utvecklats till uppställningsplatser för tunga fordon. Han presenterade ett par möjliga alternativ till utbyggnad, nämligen att låta den tunga trafiken använda kollektivfilerna eller att införa nattarbete. Fast någon måste ju betala förstås. Anna Wersäll, chef för regional näringspolitik på Stockholms Handelskammare såg mörkt på framtiden så länge Stockholm inte får en fungerande förbifart. – Vi ligger i kapacitetstaket och en liten ökning kan ge trafikinfarkt. Brommaplan är en av 38 flaskhalsar. Här blir snart fullständigt kaos om inte förbifart Stockholm byggs. Om 20 år har vi ett Göteborg till och trafikinfarkt. Näringslivet flyr – men inte inom Sverige, utan utomlands, befarade Anna Wersäll. Hon ser flera brister, bland annat att planeringsarbetet går för långsamt och att man investerar i helt fel trafiksystem. – Vi måste öka den kapacitetsstarka kollektivtrafiken. De satsningar som görs är spårvägar som möjligen ger samma kapacitet eller mindre jämfört med dagens lösningar. Utbyggnad i spårbunden kollektivtrafik kostar ungefär 700 miljoner kronor per kilometer och ger ingenting. Vi kastar bort sjutton miljarder kronor på projekt som inte ger någonting. Skippa spårvägarna och bygg tunnelbana i stället. Anna Wersäll efterlyste också betydligt större handlingskraft från regeringens sida. – Nuvarande regering gör för lite – den petar bara. Den kan ta lärdom från Danmark som är ett föredöme med sina anläggningslagar. De innebär i praktiken att framför allt större infrastruktursatsningar kan genomföras enligt en för varje projekt särskilt fastställd lag som också specificerar medborgarnas överklagandemöjligheter. Syftet är att korta beslutsprocesserna och ge utrymme för bredare kompetens i planeringsarbetet.