Lars Hasselfeldt har (o)turen att äga en strandfastighet strax utanför Norrtälje. För många är det ett drömboende. För Lars Hasselfeldt, med en inkomst strax över 20 000 kronor i månaden, har det handlat om en långvarig balansgång på slak lina för att få pengarna att räcka till familjens uppehälle och till fastighetsskatten. – I mitten på 1990-talet betal ade jag mer än 50 000 kronor per år i fastighetsskatt med en nettoinkomst på ungefär 115 000 kronor. Jag tvingades sälja saker för att ha råd att betala skatten. Jag sätter mig inte i den situationen igen. Det orkar jag inte med, säger Lars Hasselfeldt. Fastighetsskatten skapar likviditetsproblem för många fastighetsägare eftersom den beskattar en tillgång som inte genererar några intäkter. Den är dessutom oförutsägbar. Bland annat för att skatten påverkas av att exempelvis hemvändande ishockeyproffs kan betala bra för en närbelägen fastighet. Lars Hasselfeldt pekar på ytterligare en absurdhet i beskattningen. – Under en period gick halva inkomsten till fastighetsskatt. Annars hade jag tilläggsisolerat, satt in jordvärmepump och byggt en veranda. Jag hade skapat arbete och momsintäkter. Det enda som skapas med fastighetsskatten är segregering. Strandtomterna går till fallskärmsgubbar och hockeyproffs. Samhällets budskap är att gräsrötter som jag tjänar för dåligt för att bo här trots att jag redan har betalat för det. Vid ett seminarium under Almedalsveckan uttryckte även Robert Gidehag, vd för Skattebetalarnas Förening, sitt missnöje med fastighetsskatten, som han anser innebär mycket stora olägenheter för det svenska samhället. – Den driver kapital ur landet och försvårar företagande. Jag är förvånad att man diskuterar ett återinförande av fastighetsskatten även om den inte ger riktigt samma negativa effekter som skatt på arbete. Den skapar dessutom likviditetsproblem på ett sätt som ingen annan skatt gör. Ett hus prisutveckling är inte i samklang med löneutvecklingen. Taxeringssystemet ger extremt slumpartad fastighetsbeskattning och därmed extrem oförutsägbarhet. Det är inte ovanligt med en tusenlapp i månaden. Det motsvarar indrag av barnbidraget för första barnet, sade Robert Gidehag. Robert Gidehag gladde sig i vart fall åt att den nuvarande regeringen avvecklat fastighetsskatten. Däremot kvarstår kritiken mot räntebeläggningen av uppskovet. Den extra beskattningen fick också sina fiskar varma av Magnus Henrekson, vd för Institutet för näringslivsforskning. – Räntepåslaget minskar viljan att flytta. Många familjer med utflugna barn sitter kvar i bostäder med barnkammare alldeles i onödan. Det betyder att barnfamiljer måste bygga nytt. Människor fastnar i det boende man satt sig ifrån början. Fastighetsskattens lov sjöngs däremot av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. – I ett land med så stor offentlig sektor som vi har är alla skatter höga och skadliga. Skattepengar måste tas där de gör minst skada och fastighetsskatten är den minst skadliga för samhällsekonomin, sade Mats Persson. Dick Kling, doktor i nationalekonomi, menade att dagens skattesystem är en huvudorsak till att svensken inte kan spara pengar. – 30 procent av svenskarna saknar helt förmögenhet. Hälften lever ur hand i mun. 80 procent av svenskarna saknar förmögenhet om vi räknar bort boendet. – Följden blir att företagandet hämmas och att unga får det svårare att komma in på arbetsmarknaden. Bland annat saknas vanligtvis någon som kan hjälpa till med lite kapital så att de kan starta ett företag, sade Dick Kling.