Östhammar. Pressfotografernas kamerablixtar smattrar när Dannemora Magnetits vd Kjell Klippmark sätter igång systemet med en sista knapptryckning på datorn. – Ja, då var det igång då, säger ITT:s projektchef Lars Fridell, som jobbat med förberedelserna i elva månader. Så värst mycket mer händer inte i styrcentralens lilla kontor, där bolagsrepresentanterna trängs med journalisterna. Men hundratals meter ner i berget startar åtta kraftfulla borrhåls- och boosterpumpar, och ett par kilometer bort börjar vattnet forsa ut i sedimenteringsbassängerna som var och en är 3 000 kubikmeter stor. Dannemora Magnetit ska återuppta brytningen i den gamla Dannemoragruvan, som öppnades på 1500- talet. Den har nu stått stängd och övergiven i nästan 20 år, men de senaste årens kraftigt ökade efterfrågan på järnmalm har väckt intresset för att öppna den igen. Sedan den 620 meter djupa gruvan stängdes har den sakta vattenfyllts upp till 310-metersnivån. Det är här ITT, tillverkare av bland annat dränkbara pumpar, och installationsföretaget Contector kommer in i bilden. Contector har börjat med att installera ett nytt spel med tiotons schakthängställning i den gamla gruvlaven. Brytskivorna sitter drygt 20 meter upp i tornet. Sedan har man hissat ner tekniker i temporära hissar, omsorgsfullt förankrade med säkerhetslinor. Ungefär från 300-metersnivån och uppåt har de rivit gamla rör, säkrat schaktväggarna från lösa stenar och annat. – Det har gått lugnt och stilla och försiktigt nedåt. Det här med att arbeta i schakt är ju omgivet av rigorösa bestämmelser, och vi har inte haft en enda incident rapporterad hittills, förklarar Björn Lindström. Arbetet har naturligtvis inte varit helt okomplicerat i det cirka två gånger två meter breda gruvschaktet. – Killarna har fått lösa mycket på plats, det har varit många speciallösningar under arbetets gång. Och det är ju väldigt små utrymmen där nere, all utrustning har fått skräddarsys. Konsortieledarna ITT har designat pumpanläggningen, förankrad i en plattform på 300 meters djup strax ovanför vattenytan. Fyra dränkbara så kallade borrhålspumpar av typen ITT Vogel TVS 2/5, på 150 kilowatt vardera, hänger från plattformen i 180 meter långa pumprör. – De är rätt smala så man får plats med dem i schaktet. Det är ju minst sagt ganska trångt, säger Lars Fridell. Pumparna väger 700 kilo styck, och när 180-metersrören är vattenfyllda blir totalvikten omkring åtta ton per system. På plattformen står de fyra tryckstegringspumparna, även kallade boosterpumpar, kopplade till var sin borrhålspump. Boosterpumparna är av typen Flygt MP 125 1/5 med rostfri axel och pumphjul. De väger drygt två ton styck och är på 280 kilowatt vardera. De fyra pump-paren matas av två containerställverk på 20 kilovolt styck. – Så det är kraftiga doningar, kommenterar Lars Fridell. Från boosterpumparna går vattnet till ett samlingsrör, och därifrån leder tre stigarör vattnet upp till marknivå inne i laven. Här leds det via ett andra samlingsrör över till en 20 kubikmeters spilltank utanför. Systemet har fått en maxkapacitet på 300 liter i sekunden. Vid behov kan man stänga ett av stigarören och bara använda sig av två stycken. – Om vi ser att de behöver service eller tappar effekt till exempel. Vi har försökt skapa ett flexibelt system som kan servas utan att man behöver stänga ner det helt, säger Lars Fridell. Styrsystemet övervakar pumparna och kan stoppa dem automatiskt, exempelvis om trycket blir för högt eller för lågt. Systemet, kallat Aquaview, kan även övervakas och styras via nätet. Lars Thorö, ITT:s affärsutvecklare och ekonomiskt ansvarige för projektet, beskriver Aquaview som "ett helt normalt programmerbart styrsystem." – Du kan se historiken, ladda ner förändringar och så vidare, för-klarar han. Totalt har ITT och Contector haft ett 20-tal personer involverade i projektet. Inte minst ITT:s beräkningsingenjörer har haft fullt upp. Från spilltanken går en självfallsledning ner till sedimenteringsbassängerna som Dannemora Mag-netit byggt i egen regi. Nu vid pumpstarten kan Lars Fridell summera förberedelsearbetet, och han är mer än nöjd. – Vi har haft bra flyt genom hela projektet. Men det är mycket att räkna på ett sådant här system, säger han. Björn Lindström håller med: – Det är komplicerat att ha seriekopplade pumpar som går i tandem, det har krävt en del jobb av våra ingenjörer att hitta lösningar, säger han. Så vitt Lars Fridell känner till har man aldrig tidigare dränerat en gruva på detta sätt i Sverige. – Normalt pumpar man stegvis till bassänger på olika nivåer, men här gör man alltihop i ett steg eftersom Dannemora Magnetit inte tänker använda orterna ovanför 300-metersnivån. Det blir väldigt kostnadseffektivt att göra på det här sättet. Den ovanliga metoden, i kombination med de senaste årens stigande malmpriser, kan öppna för liknande uppdrag i framtiden. – Förhoppningsvis finns det fler nedlagda gruvor som behöver återinvigas – då har vi ett färdigt koncept, säger Lars Fridell. I mars nästa år räknar man med att ha tömt gruvan på vatten. När det är klart kommer man att lämna kvar två pumplinor i schaktet – gruvan läcker in mellan två och tolv liter vatten per sekund beroende på årstid och grundvattennivå. – Vi hoppas få installera en permanent pumpanläggning sedan när gruvdriften kommer i gång, säger Björn Lindström.