I höstas deklarerade regeringen i sin infrastrukturproposition att de gärna ser att kommuner, landsting och privata aktörer är med och finansierar infrastrukturprojekt. Infrastrukturpropositionen röstades igenom av riksdagen, men för att göra det möjligt rent formellt för kommuner och landsting att bidra måste lagstiftningen ändras, i en proposition som behandlade vad kommuner ska ha rätt att göra, föreslog regeringen därför att det ska vara tillåtet för kommuner att vara med och finansiera projekt som ligger utanför kommunens gränser, och att de också ska tillåtas att medfinansiera både väg- och järnvägsprojekt. Även detta förslag gick igenom, och från och med den 1 mars i år får kommuner och landsting "lämna bidrag till byggande av väg och järnväg som staten ansvarar för". Frågan om hur dessa bidrag ska redovisas var dock fortfarande ett problem, många kommuner såg en stor risk i att de måste redovisa de pengar de vill lägga på att medfinansiera ett infrastrukturprojekt under ett enda år. Det kan handla om stora summor, och risken finns att medfinansieringsposten i så fall stjälper hela resultaträkningen, så att kommunens bokslut blir negativt. Detta är inte tillåtet enligt reglerna om balanskrav, och regeringen föreslår nu i en proposition att kommunerna ska ha rätt att i sin redovisning dela upp kostnaden för medfinansiering av infrastrukturprojekt på 15 år. Tanken är att det ska bli lättare för kommuner och landsting att vara med och finansiera projekt. Regeringen framhåller dock att förslaget inte ändrar ansvarsfördelningen, och att det fortfarande är frivilligt att bidra till statliga infrastruktursatsningar. De nya reglerna föreslås gälla från och med den 1 januari 2010, men regeringen vill att bestämmelserna ska kunna tillämpas för alla beslut som fattats sedan den 1 mars 2009.