– Det är hög tid att byggsektorn tar itu med transportfrågan. I dag saknas tillförlitliga siffror men uppskattningsvis står byggtransporterna för fyra procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Det motsvarar två miljoner ton, säger Danielle Freilich, miljöansvarig på Sveriges Byggindustrier. De flesta är överens om att det inte räcker med ny teknik och minskad bränsleförbrukning för att komma till rätta med utsläppen. Det krävs en översyn av hela det logistiska tänkandet. Ett sätt kan vara smarta mellanlager eller massabörser, ett annat kan vara – luftskepp. Med stöd från Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF, tar nu byggsektorns olika aktörer ett samlat grepp för att höja kunskapsnivån och skapa mer miljöeffektiva byggtransporter. Projektet inleddes i juni och tanken är att det ska fortgå fram till valet nästa år. Fram till dess ska en arbetsgrupp med deltagare från alla berörda parter kartlägga byggtransporternas miljöpåverkan, hitta och lyfta fram goda exempel och ta fram förslag på förbättringsåtgärder. – Energieffektiva bostäder har länge varit i fokus. Vi är världsledande på energieffektiva hus, men måste jobba mycket mer med transporter även om det gjorts åtskilliga förändringar till det bättre. För 20 år sedan kunde till exempel en lastbil dundra in på bygget för att leverera ett paket spik, säger JM:s vd Johan Skoglund. – Vi lyfter upp 2,5 ton material till varje bostad. Det ger en fingervisning om vilka volymer byggtransporterna handlar om. Stora besparingar kan göras bara genom att minska spillet på byggarbetsplatserna. Vi jobbar med strategiska inköp och hakar på logistik. Exempelvis försöker vi öka inslagen av järnväg där så är möjligt. Johan Skoglund är mycket stolt över den nystartade sorteringsanläggning som företaget etablerat på Värmdö utanför Stockholm. – Där kan vi mellanlagra och sortera överblivet material från pågående byggprojekt för senare användning i närbelägna projekt. Vi tittar också på möjligheten att etablera ytterligare någon likartad anläggning i Sverige, säger Johan Skoglund. Johan Lindström, vd för Sveriges Åkeriföretag, vill gärna vara med i det fortsatta utvecklingsarbetet, men ser en stor svårighet i och med att de svenska åkarna belastas med stora ekonomiska påslag jämfört med sina konkurrenter från utlandet. – Med kostnadsmässiga nackdelar på 20-40 procent och med marginaler på någon enstaka procent är det svårt att prata förbättringar. Utländska företagare sätter till exempel i system att de inte kan tvingas att betala böter. Samtidigt måste de svenska företagen installera exempelvis datorer och alkolås. Det är kostnader som inte våra utländska konkurrenter har, säger Johan Lindström. Nu diskuteras på fullt allvar i branschen ett nygammalt koncept som kan innebära att åkarnas nästa stora förvärv blir ett luftskepp. SBUF och Peab har tagit fram en förstudie som ska klargöra luftskeppens potential som transportmedel inom bygg- och anläggningssektorn. De tre typfall som studerats innehåller momenten lyft, närtransporter och distanstransporter, vilket gör att slutsatserna bedöms överförbara till andra typ av objekt. Valet föll på byggandet av en vindkraftpark, transport och uppförande av volymbyggda hus samt en platsbyggd hallbyggnad. Förstudiens kanske viktigaste slutsats är att det faktiskt går att utnyttja luftskepp för de lyft och transporter som beskrivs i de olika typfallen. Bland annat konstateras att det finns styrsystem som är så avancerade att precisionen i lyften till och med kan överträffa de krav som ställs på en konventionell kran. Samtidigt är vindkänsligheten inte större än att luftskeppet är konkurrenskraftigt gentemot andra lyftalternativ. Än så länge har ingen lyckats påvisa att luftskeppen är ekonomiskt attraktiva alternativ, inte ens om miljöfaktorer vägs in. Det står dock helt klart att det finns många andra fördelar. n De är tystgående. n Utsläppen är små. n De behöver inga omlastningsstationer. n De stör inte andra transportslag. n De kräver inga stora investeringar i infrastruktur. n De når alla platser. n De innebär ett nytänkande som inte belastas av invanda tankemönster och traditioner.