Då handlar det inte bara om de egna kraftpaketen utan även de tillväxtskapande faktorer som styr världsekonomin. Det börjar skönjas tecken på att bostadspriserna går upp i USA - det var ju där den ekonomiska härdsmältan tog sin början den här gången. I förra veckan drog Swedbank slutsatsen att världsekonomin nu nått botten och att en återhämtning inleds under andra halvåret i år. Den bedömningen baseras på uppfattningen att tillståndet i den finansiella sektorn förbättrats, flera ekonomier visar ekonomisk tillväxt och inte minst att stämningsläget bland hushåll, företag och finansmarknadsaktörer stärkts. Även om slutsatserna kompletteras med uppfattningen att återhämtningen till stor del beror på stimulanser - som därför inte får upphöra - är rapporten en skön läsning när vi nu närmar oss höststormarna. Ytterligare en slutsats i rapporten är att de gamla tillväxtmotorerna inte längre fungerar. Det gynnar länder som Sverige där de ekonomiska förutsättningarna är förhållandevis goda. Det skapar nämligen möjligheter till ett mer offensivt reformarbete, vilket förhoppningsvis ger ett försteg när de globala ekonomierna på nytt börjar rulla. Även Stockholms Handelskammmare kommer med försiktigt optimistiska signaler. Att antalet uppsägningar av anställda förväntas bli lägre är ett tidens tecken värt att ta till sig. Framför allt är dock budskapet att de psykologiska låsningar som bromsat konsumtionen tycks ha släppt. Handelns uppsving tyder på att privat efterfrågan har ökat igen. Motsvarande förbättringar noteras även bland företagen där ökad efterfrågan på konsulttjänster och positiva exportsiffror tyder på att den ekonomiska aktiviteten ökar i huvudstadsregionen. Nu kommer också de första rapporterna från Skatteverket om resultatet av det nya husavdraget. Sedan första juli har Skatteverket betalat ut sammanlagt 177 miljoner kronor i skattereduktion för hushålls- och rot-arbeten. Redan i skrivande stund har mer än 26 000 ärenden tagits emot. Det tråkiga med avdraget är bara att det inte gäller alla typer av bostäder och att konstruktionen med den så kallade fakturamodellen dels ökar risken för företagen samtidigt som den ökar det administrativa arbetet och i många fall ökar kundens kostnader påtagligt. Tråkigt nog tycks regeringen ännu inte ha insett rot-avdragets egentliga värde. Än så länge beskrivs det som en minskad skatteintäkt på 177 miljoner kronor. Tidigare försök med rot-avdrag har dock visat att avdraget i själva verket innebär en intäkt för staten. Anledningen är ökad sysselsättning och ökad materialåtgång, vilket ökar skatteintäkterna samtidigt som de sociala kostnaderna sjunker. Men tills vidare får vi glädja oss åt att det finns flera tecken på att vi går mot ljusare tider - den vår som de svaga kallar höst.