Remu siktar på siktar - för miljöns skull
– Lågkonjunkturen har det goda med sig att företagen tänker mer ekonomiskt. Förr kunde det vara mycket slit och släng. Nu handlar det om att spara material. Då kommer exempelvis våra siktskopor klockrent in som värdefulla hjälpmedel, säger Michael Ankarhorn, representant för finska Remu i Sverige.
En alternativ lösning är siktskopan som ofta används vid blandning och siktning av matjord. På Maskinexpo 2008 lanserade finska Remu den första siktskopan i en serie som tagits fram speciellt för skydds- och återfyllnad av kabel- och rörledningar. Dels är produkten anpassad till användning med tiltrotator och dels är den utformad som en planerskopa. Utrustad med två siktbettaxlar och kraftiga siktbett ska den klara att leverera kornstorlekar från 0 till 6 millimeter.
Serien har beteckningen SBF, vilket står för Screen Backfilling, fritt översatt siktning och planering. 2008 års SBF 1500 för grävmaskiner större än åtta ton, fick på årets Maskinexpo en uppföljare med SBF 1300 avsedd för sex tons bärare.
Därutöver finns ett flertal olika modeller av siktskopor och bett, vilket gör att produkterna bland annat kan användas för att skilja olika typer av avfall, exempelvis kompost, plast, metall, aska, glas från metall, plast från kompost och separera jord och grus från rivningsavfall och stubbar.
Högre kapacitet
Siktaxlarna är utrustade med olika roterande bett som siktar materialet. Avståndet mellan betten varierar beroende på på vad som ska siktas, blandas eller krossas. Därtill kommer speciellt utformade rengöringsskrapor som ska förebygga igensättning. I praktiken flyttas materialet i skopan upp och ner några tum för att hjälpa finmaterial att gå smidigt genom siktelementen.
Nu utlovas en ny generation siktbett med ny tjocklek och form som gör det möjligt att öka spaltbredden mellan siktbetten. Därmed utlovas högre kapacitet och finare och högre kvalitet på slutprodukten.
Tidigare har siktsystemet klarat slutfraktioner från 0-6 millimeter. Men Michael Ankarhorn lovar att kunden nu kan få 20 procent finare material samtidigt som de grova och rundade detaljerna i den senaste skopgenerationen ökar livslängden på siktskoporna, sänker ljudnivån och ger lugnare arbetsgång.
Snabbkalkyler på nätet
På företagets hemsida finns tre exempel på kalkyler där en entreprenör snabbt kan få besked om de miljömässiga och ekonomiska skillnaderna mellan traditionell skyddsfyllnad med utbyte av massor och återfyllnad med siktskopa.
– Kalkylerna finns för kabel, fjärrvärme och en tredje som vi valt att kalla övriga rör. Utformningen är enkel. Alla kalkyler har förinlagda värden som enkelt kan justeras efter de egna förutsättningarna. Det enda som behöver fyllas i är antal meter som ska återfyllas, säger Michael Ankarhorn.
– Vi vill inte bara visa de ekonomiska vinsterna utan även hur miljön påverkas. Vid återfyllnad minskar behovet av naturgrus som är en bristvara. Dessutom finns allt på plats, vilket minskar transporterna. Vikten av det inses lätt när varje sparad dieselliter minskar koldioxidutsläppet med 2,6 kilo.
Enligt företagets kalkyler innebär exempelvis återfyllnad av 200 meter fjärrvärmeledningar en vinst på 58 000 kronor. Det beror främst på att köp och transport av 224 ton rörgravsgrus undviks och att samma mängd material inte behöver transporteras bort. Som bonus minskar koldoixidutsläppet med närmare 3 360 kg.
Sikt för lera
Även bland siktarna presenterades en nyhet i ST Combi 6000 som utlovas klara alla typer av material - torrt, kladdigt, blött eller segt. Även lera ska kunna hanteras utan problem, lovar tillverkaren.
– Fallhöjden mellan de dubbla siktelementen och de dubbla rivarna bidrar till en enhetlig och effektiv siktning och en homogen mixning av alla typer av massor, säger Michael Ankarhorn.
Bland finesserna finns svängbara, hydrauliskt ihopvikbara transportband, extra hydrauluttag för externa redskap samt att maskinen är förberedd för magnetavskiljare. Ilastningshöjden anges till 5,5 meter, vilket gör att lastaren når upp till bandmataren utan hjälp av ramp.
– Det gör att endast en hantering är nödvändig. Verket förflyttas i stället för massorna så vi sparar in på tid, maskiner och bränsle. Kapaciteten är 400 kubikmeter per timme. Det motsvarar lasten på 40 lastbilsflak, hävdar Michael Ankarhorn.