En studieresa till Lissabon blev mycket avgörande för utformningen av ett bostadshus ingående i ett av Anders Bodins bostadsprojekt i Stockholms innerstad. Projektet, som döpts till Loka Brunn, inrymmer 153 lägenheter och har ända från projektstart styrts av stor omsorg om detaljerna. Bland annat beskrivs fastigheten som den första i Stockholm som byggts helt enligt normerna för Ljudklass A, vilket innebär de strängaste kraven på ljudisolering. Driften av parkeringsgaraget under bostadsdelen har lagts ut på en entreprenör. Dessutom var det mycket viktigt att välja rätt fasadmaterial för att byggnaderna skulle passa väl in i den omgivande innerstadsarkitekturen. Huvudsakligen valdes sten och tegel, men ett av husen skulle bli rejält avvikande utan att sticka ut på ett obehagligt sätt. Valet föll på keramik som fasadmaterial och uppdraget att rita byggnaden gick till arkitekterna Sune Malmquist och Caspar von Vegesack. Inspiration hämtades bland annat från Lissabon, en stad med stolta keramiska traditioner. –Staden är präglad av kakelhus. Vi tyckte bäst om byggnaderna med mönstrade och polykroma plattor, vilket vi översatte till svenska förhållanden. Resultatet blev ett rutmönster av tre grå nyanser av specialtillverkade Sydneyplattor i dubbelt format. Dessutom visade det sig att materialvalet passade perfekt för den valda produktionsmetoden där Strängbetong tillverkade kompletta betongelement med plattor installerade redan i fabrik, berättar Caspar von Vegesack. Juryn uppskattade bland annat att husets mått anpassats till den enskilda klinkerplattan. Samtidigt bidrar vinkelplattor i fönsternischer och elegant täckning av horisontella elementskarvar till fasadens homogena utseende. I sitt utlåtande skriver juryn bland annat: "Byggkeramiken medverkar till dynamik i stadsmiljön och ger byggherren långsiktigt låga drift- och underhållskostnader i en fastighet med egen förvaltning. Ett klassiskt byggmaterial i symbios med modernt, rationellt prefab- byggande." Ett av de stora problemen för Storstockholms Lokaltrafik är klotter. Det har inte minst drabbat Thorildsplans tunnelbanestation. Sanering av de gamla betongkonstruktionerna var inte att tänka på. I stället fick tre konstnärer lämna förslag till helt ny utsmyckning baserad på byggkeramik. Uppdraget gick till Lars Arrhenius, utbildad på Stockholms konsthögskola. – En tunnelbanestation påminner mycket om 70- och 80-talens arkadspel, med in- och utgångar, bryggor, tunnlar, trappor och hissar. Jag hämtade idéer från pixlade ikoner från den typen av spel, exempelvis från Pacman, Super Mario och ormen Snake, säger Lars Arrhenius. Resultatet är ett färgsprakande fyrverkeri, förmedlat med glaserade klinkerplattor. En hård och tung trafikmiljö har förvandlats till en plats där bomber, moln, körsbär och spöken ger utrymme för lek med fantasi och associationer hos stressade T-baneåkare. Juryn gav Thorildsplan ett hedersomnämnande, viket bland annat motiveras med: "Genom ett sammanhållet tema, inspirerat av de tidiga dataspelens bildvärld har konstnären skapat ett landskap av underfundiga och dekorativa, pixlade detaljer. Den glaserade keramikens yta är mycket lätt att hålla ren, eventuellt klotter avlägsnas snabbt med enkla medel. Stora kostnader för klottersanering kommer att sparas." Det andra hedersomnämnadet gick till Maria Ängquist Klyvares 18 kvadratmeter stora hyllning till sin dotter Julias öga. Där en av Hammarby Sjöstads gårdar öppnar sig mot intilliggande trafikstråk står den grovpixlade mosaiken, som lånat den digitala bildens uppbyggnad, och möter blicken hos förbipasserande. Ett exempel på kvalitetskonst i gränslandet mellan det privata och det offentliga rummet. Juryn konstaterar att "de 1 650 keramikplattorna i format 10 x 10 cm, glaserade i 14 olika färger skapar djup och kontrast i bilden genom en kombination av svart/vitt och färg. Verket är synnerligen välplacerat och fascinerar genom spänningen mellan nära- och avståndsbetraktande.