Upptakten var att tre före detta NCC-anställda i september 2001 vände sig till Konkurrensverket för att berätta om hur tiotalet företag under många år delat upp marknaden inom vissa regioner för främst beläggningsarbeten, men i viss mån också i samband med produktion och försäljning av asfaltmassa samt en del anläggningsarbeten. Informationen visade sig så trovärdig att tillstånd gavs till så kallade gryningsräder hos de misstänkta företagen 24 oktober samma år. Den bild som så småningom presenterades för tingsrätten i Stockholm var att representanter för de stora företagen i asfaltbeläggningsbranschen regelbundet träffades inom vissa geografiska områden och fördelade marknaden mellan sig. Enligt Konkurrensverket har de hemliga mötena mellan Skanska, Peab Asfalt och NCC pågått i vart fall sedan 1993 och med Vägverket Produktion (i dag Svevia) sedan 1995. Företag som inte ingick i gruppen, och som alltså var tänkbara konkurrenter ersattes för att inte lämna anbud, eller alternativt för att lämna ett så högt pris att de inte skulle få jobbet. Ersättningen kunde bestå i att företagen fick utföra underentreprenader, utbyte av gratistjänster eller genom luftfakturor. En juridisk delikatess var att Vägverket Produktion misstänktes för delaktighet i kartellbildningen. Frågan var om en upphandlande myndighet i sin roll som leverantör kunde ingå i en kartell och ställas till svars för ett sådant brott. Frågan avgjordes 2004 av Marknadsdomstolen som bland annat kom fram till att Vägverket i rollen som leverantör var ett företag i konkurrensrättslig mening och att det inte kunde uteslutas att förfarandet var konkurrensbegränsande. 10 juli 2007 meddelades dom i Stockholms tingsrätt: samtliga företag bedömdes skyldiga och ålades att sammanlagt betala närmare en halv miljard kronor i böter. Tre företag förklarade sig nöjda med domen, medan övriga överklagade. Det resulterade i att Konkurrensverket anslutningsöverklagade domen mot tre av företagen. 28 maj 2009 föll så domen i Marknadsdomstolen, vilket bland annat innebar skärpt straff för NCC och att Svenska Väg friades. För de fällda företagen kan ytterligare kostnader tillkomma i och med att frågan om eventuella skadestånd till de som drabbats av prissamarbetet inte behandlats. Hittills har, enligt Konkurrensverket, nio kommuner krävt skadestånd på grund av kartellsamverkan. Dessa skadeståndsfrågor avgörs i separata rättegångar.