- Att styra laddningen i varje hål och kontrollera vibrationerna var den stora utmaningen, säger Hans Hogård. Vägverkets största projekt i Sverige är Norra länken med målgång år 2015 efter sexton år sedan starten. Genom Södra länken och Norra länken ska Hans Hogård är blockchef för tunneln. – Det hände att sjukhuspersonalen ringde tio minuter innan den planerade sprängningen och sa att man fått in en sjuk eller skadad person som måste röntgas. Då fick vi avbryta den planerade sprängningen och istället avvakta. I området fanns också en en känslig psykiatriverksamhet som krävde hänsyn. – Taket över tunneln mot körbanan mellan Eugeniatunnlarna och Norra länken är bara 70 centimeter brett så något utrymme för felmarginal fanns inte, säger Hans Hogård. Varje dag spikades sprängningarna till klockan 10 och 14 och då stängdes trafiken av. Den sprängteknik Skanska valde för tunneln är grovhålskil. Principen är att använda emulsion som sprängämne och att inte spränga samtidigt, utan med ett kort avbrott mellan. Under bara sex sekunder detonerade totalt 130 sprängningar. – Inget hål får borras snett, inget hål får laddas för mycket och inga hål får sprängas samtidigt, upprepar Max Juhlin som ett mantra. Problemlösaren var en Atlas Copco Borrring XL3 med tre bomarmar för trippelbearbetning. – Och precis lagom mängd sprängmedel behövs. Allt är datastyrt så att det ska bli rätt. Efter sprängningen säkrades berget med bultar och kläddes in i sprutbetong så att inga stenar lossnade och föll ner. Efter varje sprängning mättes också vibrationerna i området. Det var möjligt genom 30 utsatta mätare i området. Av ett maxvärde på 100 för sprängningarna låg Skanska betydligt lägre. – Vi försökte hålla oss inom värdet 70 som det värde man max måste hålla sig inom. Inom hela Karolinska sjukhuset inträffade ingen överträdelse av vibrationsvärdet. Olof Flodmark är verksamhetschef på den neuroradiologiska kliniken. Vid Karolinska universitetssjukhuset. Magnetkameran är en General Electric Health Systems med fältstyrkan 1,5 tesla (T). Kameran är en diagnostisk utrustning som avbildar olika delar av kroppen så att det går att se hur människor ser ut invärtes. – Kameran är känslig för vibrationer så det gäller att hålla vibrationerna under ett visst gränsvärde samt inte ha några patienter i kameran under tiden sprängningar sker. Kommunikationen med sprängbasen på Skanska fungerade perfekt. En stor hjälp var att Karolinska hade en särskild telefonlinje till sprängledningen. – Kameran överlevde sprängningarna till vår förvåning men vi var mycket oroliga över att det inte skulle fungera. – Skanska skötte informationen om sprängningarna på ett föredömligt sätt, säger Olof Flodmark. Bergtunneln gick under arbetsnamnet NL11, en totalentreprenad med bergtunnlar och öppen skärning med runt 100 000 kubikmeter bergschakt och betongtunnlar där runt 12 000 kubikmeter betong används. När rök och damm spolats bort fraktades 270 000 ton bergmassa iväg vilket är lika med 15 000 transporter i den frakttekniska skolan. Nu har arbetet med betongtunneln påbörjats. – När vi sprängt färdigt bergtunneln är det bygga betongtunnlar som gäller. I år är det i stort bara betongtunnel på agendan, säger Max Juhlin. Skanska kommer att bygga både bergtunnel och betongtunnel vid Norra länken, det vill säga jobba både ovan och under jord. I bergtunneln sker allt arbete under markytan och själva pågående arbetet syns inte för omkringboende. Medan betongtunneln däremot, kan liknas vid en öppen schaktgrop. I gropen byggs en betongkonstruktion som sedan täcks över med jord. Allt arbete sker från ovan. Med det senaste, Trafikplats Värtan, har Skanska medverkat i fyra projekt som rör Norra länken. Det första projektet påbörjades redan 1991 och bestod av den en kilometer långa Klarstrandstunneln som löper ut till och med Eugeniatunneln vid E4:an. Andra projektet är den förberedande delen i Norrtull . Skanska sprängde bergtunnlar och byggde en järnvägsbro vid Norrtull för att underlätta för framtida trafikomläggningar vid området Norrtull. I bergtunnlarna placerades bland annat viktiga ledningar, som på sätt skyddades från byggarbetena ovan mark. Det fjärde projektet är trafikplats Värtan, ett av de största kontrakten vid Norra länken. Det gäller en ny trafikplats som ska knyta samman Norra länken, Lidingövägen och Hamnvägen i Värtan. Trafikplatsen i två plan kan liknas vid en 350 meter lång vägbro med en stor rondell och ett antal av- och påfartsramper. Den estetiska utformningen har stor betydelse och utförs i samarbete med Stockholms Stad. Arbetet på plats inleds i början av sommaren och ska vara slutfört 2014. Lidingövägen, som kommer att hållas öppen under hela projekttiden, nyttjas dagligen av drygt 40 000 bilister. – Det svåra med projektet är återigen det som är utmanande med Norra länken, nämligen att trafiken fortlöper under hela projektet. Även Värtabanan och tunnelbanan. Dessutom måste hänsyn tas till energibolagets Fortums mark- och luftledningar, säger William Kellerman, informationsansvarig vid Skanska.