Vågspel i vilt vatten
Av Frykforsen. - Det var påkostat förr, ler Jan-Erik Walldén, arbetsledare på NCC Construction Region Väst, och sparkar till en kantstött golvplatta som ligger i högen av rivningsmaterial.
- De hade marmorplattor och mönstrat klinker på golvet!
Rivningshögen är allt som återstår av Frykforsens stationsbyggnad. Den byggdes 1907 men ligger nu som en moloken – och delvis mönstrad- stenhög strax nedanför väg 61 några kilometer utanför Gunnita i Kils kommun i Värmland.
1907 krävdes det närmare hundra man för att spränga ut turbinsalen och utloppstunneln, bygga intaget och uppföra stationsbyggnaden. När NCC Construction hundra år senare, på Fortums uppdrag, ska ersätta de fyra turbinerna med en enda större och kraftfullare anordning, vidga och förstärka utloppstunneln samt bygga en ny stationsbyggnad är man som mest 12-15 personer på plats.
– Det var mer besvärligt förr, kommenterar Jan-Erik Walldén när han betraktar ett gammalt foto av den månghövdade arbetarhär som byggde upp det man nu river ner.
Den nya stationen kommer med största sannolikhet inte att bli lika luxuöst utsmyckad, men tanken är att byggnaden rent arkitektoniskt ska påminna om den hundra år äldre föregångaren.
Men, innan det blir tal om att bygga kraftstationer á la tidigt 1900-tal måste flera stora och komplicerade anläggningsarbeten utföras. NCC Construction etablerade sig på platsen i slutet av förra året, med fyra egna mannar och tre inhyrda grävmaskiner. Arbetet drog igång i februari.
– Vi började med att förstärka det befintliga intaget genom att göra betongbalkar och bergförankringar som sedan blir en del av den ena fångdammen, säger Fredrik Berg platschef på NCC Construction Region Väst.
De två fångdammarna – en uppströms och en nedströms om kraftverket – ska stå emot älvens vatten så att det inte väller in över arbetsplatsen. Det gamla intaget har fått bli en del av fångdammen uppströms, dykare har förankrat en 22 meter lång och sju meter hög stålspont i berget under vattnet, och sponten bildar en solid vägg ut mot vattenmassorna.
Strax intill håller en grävmaskin som bäst på att bygga en jord- och bergdamm.
– Vi lägger en bergkärna som består av bergfyllning i olika fraktioner, vi lägger sedan ut allt finare material och längst ut lägger vi ett erosionsskydd av grövre stenar, säger Jan-Erik Walldén.
Bergmaterialet hämtas från en täkt i Edsvalla och totalt lägger man ner cirka 3 500 kubikmeter bergkross i fångdammarna. Dammarna är något av pudelns kärna i projektet.
– Hela Fryken och alla sjöar som mynnar ut i Fryken ligger på, därför är det viktigt att fångdammarna är bra, säger Fredrik Berg.
Arbetet är komplicerat och måste dessutom utföras mitt i älvens strida vatten.
– Fångdammar är alltid svåra, man kan inte förutsäga hur det ser ut och därför blir det ett vågspel, säger Jan-Erik Walldén.
Vårsolen gör ett av sina första stora framträdanden när Leveranstidningen Entreprenad hälsar på i Frykforsen i mitten av mars. Den leriga arbetsplatsen badar i solljus, men snön ligger fortfarande djup i dikena och NCC Construction håller som bäst på att förbereda sig inför den kommande vårfloden, då Frykensystemets väldiga vattenmassor ska dundra förbi bygget som då lär befinna sig i ett mycket känsligt skede.
– Vi bygger en berlinerspont som förhoppningsvis ska hindra vårfloden från att skvätta över in i utloppet, i dag är flödet 70 kubikmeter per sekund, när det är vårflod kan det bli 150-200, säger Jan-Erik Walldén.
Den strida Norsälven är ett orosmoment som måste behärskas.
– Det är som det är när man bygger i vatten, det blir sällan exakt som man har tänkt sig, säger Fredrik Berg.
Ytterligare en komplicerande faktor är att kraftverkets femte turbin är i full gång under hela projektet. De fyra turbinerna från 1907 fick nämligen en kollega 1988, då ytterligare en turbin togs i drift. Den ska inte bytas ut, och beställaren Fortum vill naturligtvis helst slippa driftsstörningar.
– Vi försöker ta hänsyn till G-femman, dessutom måste ju Frykensjöarna få avbörda sig, man kan ju inte stänga av älven, men vi bygger en ny station och då kan vi inte alltid ha ett fullt flöde, säger Jan-Erik Walldén.
– Den ska vara i drift under hela projektet, men vi har stängt ibland, till exempel när dykarna skulle bygga sponten, det skulle bli för strömt för dem att jobba annars, säger Fredrik Berg.
När fångdammarna är klara ska vattnet pumpas bort, sedan är det dags att riva resten av anläggningen. Rivningsentreprenör är Filipstads Specialmaskiner och två av de fyra turbinerna är redan bortlyfta.
Nummer ett och nummer fyra rör man inte innan fångdammarna är garanterat täta.
– Vi har rivit så långt vi törs, säger Fredrik Berg.
När turbinerna är borta ska betongen och stenen i deras underjordiska kammare bilas bort.
– Den gamla stationen är inte gjuten, den är murad med sten, säger Jan-Erik Walldén.
En av de fem väggskivorna i det gamla turbinrummet är inspänt på ett sådant sätt att hela tunnelvalvet riskerar att haverera när rummet ska rivas.
– Därför måste vi förstärka väggen innan vi river, säger Fredrik Berg.
När alla spår från 1907 är utraderade är det dags att spränga ut ett nytt bergrum som ska rymma Fortums nya turbin, som på egen hand ska producera mer än de fyra gamla gjorde tillsammans.
– Turbinkammaren blir större än det gamla utrymmet, men själva byggnaden blir mindre, säger Jan-Erik Walldén.
NCC ska därefter pumpa ut vattnet ur den 47 meter långa utloppstunneln för att därefter kunna vidga och förstärka den. Berget som ska sprängas är i dåligt skick.
– Det är väldigt slagigt, vi har inte hunnit skrota av berget än och vet därför inte hur hållfastheten är, men vi kommer att förstärka tunneln med både sprutbetong och bergbult, säger Jan-Erik Walldén.
– Berget är en utmaning, och tunneln måste förstärkas mer än vi trodde, säger Fredrik Berg.
Men, det är egentligen inte så konstigt, förklarar han.
– Tunneln byggdes 1907 och sedan dess har i princip inga åtgärder vidtagits. När man sprängde ut tunnlar i början av förra seklet var skonsam sprängning ett okänt begrepp.
– Det gick våldsammare till förr och det syns på konturen, jag tror aldrig det funnits något anfang därinne, säger Fredrik Berg.
100 kubikmeter berg ska tas ut ur tunneln, och när turbinsalen sprängs ut tar man ut drygt 1 000 kubikmeter till.
– Totalt blir det också knappt 1 700 kubikmeter betong och 145 ton armering, säger Fredrik Berg.
Betongjobben beräknas börja i mitten av maj.
– Tunneln kommer att sprutas med betong, och då ska vi också börja med sugröret, säger Jan-Erik Walldén.
Sugröret är vattnets väg ut från turbinen, ett stort betongrör med dubbel krökning och därför rätt komplicerad att gjuta.
– Det gamla sugröret var rakt, men det beror på hur turbinen fungerar. Nu blir det ett dubbelkrökt sugrör, konstaterar Jan-Erik Walldén.
NCC ska också bygga om intaget till stationen så att det blir effektivare.
– Nu ska det ligga i strömriktningen, när kraftverket byggdes 1907 var det lättare att bygga åt andra hållet, kommenterar Jan-Erik Walldén.
När den nya turbinkammaren är utsprängd och gjuten, stationshuset byggt och tunneln vidgad och förstärkt ska fångdammarna rivas.
Sommaren 2010 ska det nya kraftverket tas i drift, och de mäktiga bergrummen och komplicerade tunnlarna göms då under stationen.
– Byggnaden ovan jord är mycket liten jämfört med konstruktionen under, det kommer knappt att synas att vi varit här, säger Jan-Erik Walldén.
Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.