Om- och påbyggnaderna omfattar totalt tio kvarter av regeringsfastigheter, och ska vara slutförda inom en tioårsperiod. Enligt Peter Ohrstedt är ombyggnaden av regeringskvarteren det största projekt Statens fastighetsverk genomfört sedan verket bildades 1993, och totalt beräknas moderniseringarna kosta cirka 2,5 miljarder kronor. – Men det är svårt att bedöma exakt eftersom vi ska ta ett projekt i taget, säger han. Syftet är att ge Regeringskansliet bättre och effektivare lokaler, samtidigt som Citykvarteren ska bli fräschare och mer levande. Vissa kontorsbyggnader ska även göras om till flerbostadshus. – Men regeringen ska fortsätta att äga och förvalta fastigheterna. Det handlar inte om att sälja ut lyxlägenheter, säger Peter Ohrstedt. I dag anser många att de gamla Klarakvarteren blev alltför ogästvänliga under Citysaneringen på 60-talet, och när i stort sett samtliga regeringsdepartement flyttade till Klara 20 år senare trängdes nästan alla kvarvarande näringsidkare ut från området. – Statens närvaro ser anonym, mörk och trist ut, sammanfattar Peter Ohrstedt. Först ut är kvarteret Loen, en betongkoloss från 1971 i hörnet Drottninggatan-Jakobsgatan. Den ska renoveras varsamt och få en "årsring" av två till tre nya våningar ovanpå. När kanslifunktioner flyttas upp i de nya våningarna frigörs utrymme på bottenvåningen som kan inrymma restauranger, butiker, caféer och andra verksamheter. Påbyggnaden av Loen och grannkvarteret Björnen har utformats av Hans Birkholz från BAU arkitektkontor, som uppger att årsringen ska bli "kaxig och försiktig på samma gång". – Tanken är att påbyggnaden ska ha en lätt karaktär, med mycket aluminium och färgat glas i fasaderna, säger han. Tillbyggnaden av Loen och Björnen ska skapa 10 000 kvadratmeter ny kontorsyta ovanpå de befintliga byggnaderna, men enligt Peter Ohrstedt kommer det att krävas mycket lite grundförstärkning. – Två eller tre våningar i lättbyggnadsteknik ska man utan svårighet kunna lägga på moderna betongstommar. Grunden kommer att behöva förstärkas bara på någon enstaka punkt. Projektet kommer heller inte att kräva särskilt mycket rivningsarbete eller håltagning. – Det enda vi egentligen river av är fläktutrymmena, samt naturligtvis en del mellanväggar och innertak, säger Peter Ohrstedt. Däremot innebär det en del svårigheter att etablera en stor byggplats mitt i Stockholms City. – Det kräver en oerhörd planering, att man ställer byggfutter på höjden och så vidare. Det är ett evigt problem vid innerstadsprojekt. Bygget ska också möta högt ställda miljömål, vilket bland annat innebär att man ska bygga solfångare och solceller på årsringens tak. För att uppnå miljömålen krävs också en hel del rördragning i fastigheten, eftersom toaletterna ska övergå från färskvatten- till dagvattenbruk. Eventuellt blir det även ett nytt torg framför Loen, vilket i så fall innebär en del mark- och anläggningsarbete. Ombyggnaden av Loen beräknas starta efter sommaren, och vara slutförd två år senare. Man har ännu inte upphandlat entreprenaden.