I år är vintern lite mera "normal" i norra Norrland, med rejäl kyla och mycket snö. Förra vintern var dock mycket mera nyckfull, med snö, kyla, tö och slask om vartannat. Och det märkliga klimatet fick konsekvenser för vägarna. – Vi såg omfattande beläggningsskador förra vintern, många vägar havererade samtidigt, be rättar Marcus Larsson, specialist på vägteknik på Vägverket. Det var framför allt E4 i Norrbotten och Västerbotten som tapp ade i kvalitet under den tvehågsna vintern, och Vägverket fick in mängder av klagomål, både från privatpersoner, entreprenörer och yrkestrafikanter. Vägdirektören Lena Dahlgren beslutade då att tillsätta en utredning, för att se om det gick att lista ut vad som gått snett. – Det som framför allt hände på vägarna var att det blev stenlossning, och vi såg många beläggningar där skador uppkom både oväntat och för snabbt, säger Marcus Larsson. De olika vägsträckorna upp visade olika sorters skador, och det hade gått olika långt på olika ställen. Vägverket ville ändå undersöka om det fanns en gemensam nämnare. Vägverket började med att inventera hela E4 genom Norrbottens och Västerbottens län, en sträcka på ungefär 45 mil. – Vi ville se hur omfattande skadorna var, kommenterar Marcus Larsson. Därefter valde man ut sex enskilda sträckor, alla med 5-10 år gamla beläggningar, som man undersökte och analyserade närmare. De sex "havererade" sträckorna bestod av en i Kalix, en söder om Luleå, en i Jävre och tre söder om Umeå. Dessa sträckor jämfördes också med två referenssträckor i och norr om Umeå, sträckor som klarat vintern utan skador. Undersökningen blev klar under senhösten 2008, och resultatet visade att vädret var en bov i dramat, men att det fanns flera andra bovar också. – En stor anledning var den onormala vintern i fjol, temperaturen pendlade kring noll väldigt ofta, det smälte och frös om vartannat, säger Marcus Larsson. Vägverket brukar i de här sammanhangen tala om frys/tö-cykler, det vill säga när temperaturen pendlar kring nollstrecket. Och vintern 2007-2008 var antalet frys/tö-cykler fler än vid en normal vinter, vilket gjorde att beläggningarna påverkades hårt. Vägverket noterade att skador ofta framträder vid 2+1-vägar. – Där har vi en extremt spårbunden trafik, eftersom det bara är ett enda körfält, säger Marcus Larsson. Enligt Vägverkets regelverk ska beläggningar på vägar av E4:s dignitet byggas med väldigt bra stenmaterial. – Med en så hög andel dubbdäck krävs ett bra stenmaterial, kommenterar Marcus Larsson. Ändå har det alltså lagts material av sämre kvalitet i vägarna, men Marcus Larsson vill inte beskylla någon för att ha brutit mot reglerna. – Det kan vara överenskommelser som gjorts på något byggmöte, och helt i sin ordning. Vägverket kommer därför att ännu tydligare följa upp vilket material som läggs i vägarna, och då lägga stor vikt vid att materialet är av tillräckligt god kvalitet. Utredningen visade också att 2+1-vägarna med mitträcke fick problem eftersom plogbilarna inte kan rensa mitträcket från snö. När temperaturen sedan stiger smälter snön, och rinner ut på körbanan, och hamnar i de djupa spåren. Där är sedan risken stor att det stående vattnet sköljer bort bindemedlet i asfaltmassan, så att stenarna lossnar. Detta problem kan dock redan vara delvis löst, säger Marcus Larsson. – Sedan 2005 finns det ett krav på att man måste ha vidhäftningsmedel i asfaltmassan, vidhäftningsmedlet gör det lättare för bindemedlet att fastna på stenarna. Kravet på vidhäftningsmedel gäller alla typer av beläggningar, Vägverket kommer dock också att övervaka vägbyggnaden på ett mer noggrant sätt i framtiden. – Vi kommer att kontrollera att entreprenörerna följer de krav vi ställer och vi kommer också att kontrollera insatsmaterial, säger Marcus Larsson. Grundförutsättningen är att använda bra stenmaterial och vidhäftningsmedel i alla beläggningar. – Vi kommer också att kräva att entreprenörerna verkligen använder hjälpmedel för att få en så bra beläggning som möjligt, förklarar Marcus Larsson. Hjälpmedlen kan till exempel bestå av värmekameror. – Kall asfaltmassa är svår att välta ihop, och det kan uppstå öppna ytor i beläggningen där det lätt kan samlas vatten som sedan kan skölja bort bindemedlet så att stenarna lossnar, förklarar Marcus Larsson. Det kan också bli aktuellt att se över hur vägarna byggs. – När plogbilarna röjer snö är det viktigt att få bort snön från vägen, så att den inte fastnar till exempel på sidoräcken. Kanske ska man utforma vägen så att det finns stora sidoområden, säger Marcus Larsson. Vägverket kommer under våren att sprida den kunskap man vunnit i utredningen, internt på verket, men också till entreprenörer och andra berörda i Norrbotten och Västerbotten. – Vi har fått så mycket klagomål, och med all rätt, beläggningen har verkligen varit jättedålig. Därför vill vi utbilda och informera om vad vi kommit fram till, alla våra driftsledare och projektledare har redan fått informationen, vi ska också hålla informationsmöten för konsulter och entreprenörer, säger Marcus Larsson.