Världsekonomin genomlider en av historiens absolut värsta perioder. Grundproblemet är, enligt de flesta experter, att USA går svagt. – Huspriserna i USA måste sluta falla innan det blir någon förändring på världsmarknaden, även om finansmarknaderna stabiliserats en del sedan den värsta turbulensen i höstas måste vi räkna med fortsatt stigande arbetslöshet i många länder, analyserar Fredrik Isaksson, som är chefekonom på bransch- och arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier (BI). Samma sak gäller även i Sverige där Fredrik Isakssons bedömning är att ungefär 150 000 arbets tillfällen kommer att försvinna de närmaste två åren. Av dessa berör ungefär 20 000 byggbransch-en. Vid en första anblick ser det synnerligen avskräckande ut, men det är värt att komma ihåg att 2008 var ett toppår i praktiskt taget alla avseenden. Enligt Sveriges Byggindustriers statistik fanns förra året ungefär 306 000 sysselsatta inom byggindustrin efter en ökning med fem procent. Prognosen är en nedgång med sex procent i år och en återhämtning med en procents uppgång under 2010. Om prognosen slår in hamnar vi alltså sysselsättningsmässigt nästa år på ungefär samma nivå som 2007, ett år som praktiskt taget alla bedömare betraktar som ett mycket bra år. Nedgången är till större delen koncentrerad till den sektor som är mest reglerad av alla – nämligen nybyggandet av bostäder. Och här ser det riktigt illa ut efter en serie av händelser som sammantaget slår undan benen fullständigt för en mycket väsentlig del av byggmarknaden. I den ekonomiska turbulens som följde i spåren av mindre väl genomtänkta amerikanska bolån klarade inte den svenska marknaden att stå emot efter de tuffa extra pålagor som blev följden av regeringens höjning av bostadsbeskattningen och Riksbankens sällsynt dåligt timade räntehöjning i höstas. BI:s bedömning är att fjolårets fall i nybyggandet av bostäder på ungefär 15 procent följs av ett närmast katastrofalt ras på 48 procent i år och ytterligare åtta procent 2010. Inte ens en hygglig uppgång på ombyggnadssidan motverkar fallet mer än marginellt. Skattehöjningarna på boendet fick, enligt BI, ett genomslag på bygg andet av hyresbostäder redan 2007. Inte minst skärpta villkor för kreditgivningen innebar senare kraftiga nedgångar även i byggandet av bostadsrätter och småhus. Med tanke på att antalet beviljade bygglov minskat drastiskt ser det ut som om bostadsbyggandet förblir på en oerhört låg nivå. I varje fall de närmaste två åren. Fredrik Isaksson ser dock en liten ljusning i att Riksbanken tagit sitt förnuft till fånga och på kort tid genomfört två kraftiga ränte sänkningar. – Räntesänkningarna bromsar fallet, men den positiva effekten kan vara kortvarig eftersom många är oroliga för sysselsättningen och drar sig för stora investeringar i exempelvis boende. Därför tror vi att nybyggandet stannar på ungefär 15 000 bostäder i år och 16 500 under 2010, säger Fredrik Isaksson. Om man väger in övrigt byggande ser situationen emellertid något annorlunda ut. Enligt BI var det en kraftig uppgång av såväl lokalbyggandet (tio procent) som anläggningsbyggandet (åtta procent) under 2008. Bedömningen är att främst offentliga satsningar gör att lokalbyggandet kommer att stiga något både i år och 2010. Detta trots stramare kreditgivning och trots att industribyggandet tenderar att försvagas. Flera satsningar som påbörjats inom främst stål- och gruv industrin på grund av senare års starka internationella efterfrågan färdigställs efterhand. Samtidigt visar nedgången i bygglovsansökningar att allt färre projekt kommer till. Trots att även kommuner och landsting varnar för tuffa ekonomiska villkor är bedömningen att flertalet planer för offentliga storprojekt kommer att genomföras. Det gäller även för statliga satsningar på bland annat lokala investeringar för kriminalvården. Något av kronjuvel i de offentliga satsningarna är Nya Karolinska i Solna, en satsning på i storleksordningen 14 miljarder kronor med planerat färdigställande i slutet av 2015. Projektet upphandlas i offentlig-privat samverkan, en modell som gör det möjligt att tidigarelägga angelägna projekt som annars inte kan genomföras inom ramen för exempelvis en statlig eller kommunal budget. För anläggningsbyggandet handlar det om ännu större ökningar. BI räknar med tio procents uppgång både i år och nästa år. Även här är det i första hand de offentliga satsningarna på vägar och järnvägar som driver utvecklingen. Regeringens närtidssatsning på tio extra miljarder medverkar till ett lyft på 16 procent i år och 15 procent år 2010 för de offentliga investeringarna. Närtidssatsningen hamnar till större delen i de tre storstadsregionerna, men en del klickar hamnar även på andra ställen. Bland annat finns två projekt med avgiftsfinansiering med i bilden. Det gäller broar vid Riksväg 50 i Motala och E4 i Sundsvall. Det senaste allvarliga svenska försöket med bompengar var Rödöbron i Jämtland som avgiftsmässigt slutade i ett närmast totalt fiasko. Flertalet trafikanter vägrade helt enkelt att passera bommarna, med påföljd att avgiftsinhämtningen rätt snabbt lades ner. Att de offentliga anläggningsinvesteringarna fortsätter på en hyggligt hög nivå säkerställs av den infrastrukturproposition som klubbades av riksdagen i december och innebär en satsning på 417 miljarder kronor under perioden 2010-2021. Sammantaget innebär prognosen att bygginvesteringarna, som år 2007 låg på strax under 246 miljarder kronor, ökade tre procent under 2008, minskar fem procent i år för att åter igen stiga med tre procent under 2010. Precis som förväntningarna på syssel sättningen kommer alltså byggverksamheten att nästa år hamna på 2007 års nivå.