I förra veckan skulle ett av de märkligare målen ha tagits upp i tingsrätten i Umeå. Målet som nu flyttats fram till mitten av maj - möjligen på grund av för hög arbets belastning – gäller ett skyddsombud som åklagaren betraktar som ansvarig för en arbetsplatsolycka hösten 2005. Olyckan skedde vid schaktning av en rörgrav då skyddsombudet själv skadades i samband med att hans kropp delvis täcktes av nedfallande rasmassor. Enligt Arbetsmiljöverket förorsakades raset av allt för brant släntlutning, något som med facit i hand får betraktas som en korrekt slutsats. De som arbetade på platsen hade dock gjort bedömningen att lutningen var tillräcklig i förhållande till jordlagrets karaktär och de rådande väderförhållandena. Åklagarens upp fattning är att skyddsombudet, just i egenskap av skyddsombud, borde ha agerat mer kraftfullt för att minska risken för ras. I grunden finns uppfattningen att skyddsombuden inte bara har befogenhet att stoppa ett arbete utan också är skyldig att ingripa när fara föreligger. Därför utgår åklagaren från att ett skyddsombud inte bara har ett moraliskt ansvar för arbetsmiljön utan även ett juridiskt. Frågan må i och för sig vara intressant, men om svaret är ja så kommer arbetsmiljöarbetet på företagen att ändras radikalt. I dag företräder skyddsombuden arbets tagarna i arbetsmiljöfrågor. Vanligtvis är arbetstagare och arbetsgivare överens om arbetsmiljöns betydelse, men det finns också undantag där skyddsombuden är något av en garant för att arbetsgivaren uppfyller kraven i arbetsmiljölagen. Till saken hör att ett skyddsombud utses för en begränsad tid. Om den åtagna uppgiften inte uppfylls på ett tillfredsställande sätt väljs personen bort. Visst är det ett ansvarstagande att åta sig uppgiften som skyddsombud, men det är inte rimligt att uppdraget också för med sig ett juridiskt ansvar för eventuella olyckor. Flertalet intresserade skulle med stor säkerhet tacka för sig och göra något annat i stället. Alternativet skulle vara att ständigt leverera "okynneskrav" för att garanterat gå fri om olyckan skulle vara framme. Om en grävmaskinsförare halkar på stegen från hytten och skadar foten. Ska då skyddsombudet åtalas för detta? Om någon skadar ett finger när en släpvagn kopplas till ett dragfordon. Ska skyddsombudet åtalas för att han inte stoppat det "farliga" arbetet. Det känns som om någon har tänkt väldigt fort – och väldigt fel.