– Navara blev lite för fin. Arbetsfolket har efterlyst en mer robust bil som man i princip kan spola ur med avfettningsmedel invändigt, säger Torbjörn Knutsson på Nissan Sverige. Nissan NP300 togs bort från den europeiska marknaden 2005, när emissionskraven på nya bilar skärptes enligt Euro IV-normen. Den ersattes av Nissan Navara, som klarade kraven och dessutom är en mer av en lyxutrustad livsstilspickup än renodlad arbetshäst. Navara blev Europas mest sålda pickup under sitt första år på marknaden, med en svensk marknadsandel på 32 procent i pickup-segmentet. Men nu har vinden vänt, Nissan har tappat marknadsandelar och NP300 återlanseras i en version som klarar Euro IV-kraven. Utvändigt skiljer sig nya och gamla NP300 inte alls från varandra, men den nya modellen har fått samma raka dieselfyra som sitter i Nissan Navara – dock med bara 133 hästkrafter (mot Navaras 171 hästar). På så vis får man ner koldioxidutsläppen till en nivå som klarar dagens krav. Till skillnad från Navara kan NP300 varken fås med anti sladdsystem eller sidokrockgardiner. Nissan NP300 släpps i tre utföranden: tresitsiga Single Cab, med 223,5 centimeter långt flak, tvåsitsiga King Cab, med lite utrymme bakom stolarna och 186,5 centimeter långt flak, samt fyradörrars Double Cab med baksäte och 148,5 centimeter långt flak. Alla modeller har femstegad manuell växellåda, hög- och lågväxelläge och inkopplingsbar fyrhjulsdrift. Enligt Nissan ska bilen klara lutningar i sidled på upp till 48 grader och backar på upp till 39 grader. King Cab och Double Cab kan fås i basutförandet Comfort, eller på Comfort Plus-nivå med bland annat bättre ljudisolering, djupare skålning i sätena, lättmetallfälgar och kromdetaljer. Leveranstidningen Entreprenad har provkört NP 300 Double Cab i Comfort-utförande och konstaterat att inredningen, med sina gummimattor och sin klädsel av enkelt tåligt material, verkligen är spartansk rent visuellt. Men även basmodellen har faktiskt AC, elfönsterhissar och elmanövrerade ytterbackspeglar, och komforten påminner om den i en personbil. När man startar märks det dock tydligt att man varken sitter i en personbil eller i en Navara. Motorljudet är förvånansvärt indiskret jämfört med Navarans dova hummande, och med tomt flak känns varje ojämnhet i vägbanan tydligt. Styrningen är ganska inexakt med många rattvarv, och det märks att bilen är anpassad för lera och grus snarare än asfalt. Vänddiametern kant till kant är smidiga 6 meter och transmissionen är bra, även om växelspaken möjligen är lite "racklig". Men jämförelserna med Navara kanske inte är helt rättvisa – NP300 är ju trots allt tänkt som en enklare, billigare variant för arbetsbruk, och som sådan håller den precis vad den lovar.