Snöbrist ökar krav på fast ersättning
Cliffton har i Norrbotten 65 års anställda och sysselsätter utöver det även cirka 200 andra företag, däribland enmaskins ägare och även större åkerier. Cliffton har maskiner och fordon för alla slags entreprenadtjänster som väggbyggen, VA-arbeten, schaktjobb, plogning och frakter. Maskinparken omfattar cirka 200 entreprenadmaskiner, specialfordon och anläggningsbilar. Cliffton vill ha en så stor fast del som möjligt i avtalet för då vet man att man den här intäkten finns varje månad. – Ett drömscenario är att ha en stor fast del och en mindre rörlig del. Men konkurrensen på marknaden gör att det blir ett givande och ett tagande, säger Peter Engström, produktionschef vid Cliffton i Boden. Cliffton kan exempelvis aldrig konkurrera med enmaskinsföre tagare som ju inte behöver följa jouravtal för anställdas räkning. – Är man sin egen kan man i princip köra så att det ryker dygnet runt om så behövs, säger Peter Engström. Å andra sidan klarar inte samhället snöröjningen med enbart insatser från enmaskinsförare. – Det gäller att trumma ut det budskapet, att försöka påverka beställarna om att det är viktigt att det finns maskinentreprenörer som vill satsa på snöröjning annars blir det kris när de stora snöfallen kommer, säger Peter Engström. – För att säkerställa att någon vill jobba med detta i framtiden måste vi entreprenörer betala kill arna och tjejerna som kör maskin erna och bilarna rätt ersättning. Och för att klara av det måste vi i vår tur få tillräckligt betalt från våra kunder. Peter Engström menar att återväxten inom snöröjningen måste säkras och påminner om snökaoset i Gävle december 1998. Det började som ett vanligt snöfall. Ett dygn senare hade vädret utvecklat sig till snödramatik av sällan skådat slag. Gävle låg insnöat i århundradets värsta oväder. Busstrafiken stod stilla. Tågen slutade gå. Folk kunde inte ta sig till jobbet. Skolor och företag fick stänga och färskvarorna tog slut i affärerna. Sjukhuset ställde in operationer. Bandvagnar ersatte ambulanstransporter. Hela samhället lamslogs och blev isolerat från omvärlden. Snökaoset satte Gävle på kartan och i rekordboken. På tre dygn dansade det ned närmare 140 centimeter snö och det är nytt svenskt rekord. Stockholm Entreprenad, ett dotterföretag inom Peab med 500 anställda har olika typer av avtal. De flesta ger dels en fast ersättning för beredskap samt dels en ersättning per insats. Uppdraget från Vägverket rörande snöröjning och halkbekämpning är motorvägen E4:an från Södertälje till Norrtull. Trots den snöfattiga vintern har ändå insatser behövt göras eftersom vägunderlag med halka har uppstått ungefär lika många gånger som förra året. Vintersäsongen 08-09 hade det fram till den 26 januari behövts drygt 55 insatser varav 30 fulla halkinsatser och 25 punktinsatser. En mild dag kan det frysa på framåt kvällen – Då halka inte får uppstå på denna sträcka så är vårt uppdrag att i möjligaste mån säkerställa att det är halkfritt, säger Håkan Wifvesson, arbetschef vid Stockholm Entreprenad. Vägverket har mätstationer som mäter yttemperaturen. Även lite snö hade fallit fram till den 26 januari. I Norrtälje hade det kommit drygt en meter snö, i södra Stockholm 30-40 centimeter snö. – Det kan skilja mycket mellan stadsdelarna. Kanske kommer det en massa snö i februari-mars som det gjort de senaste åren? – Ett par säsonger har snöfallen skjutits mot februari - mars men det säger inget om hur det blir nästa år, säger Håkan Wifvesson. – Vi hanterar den mesta snöröjningen och halkbekämpningen i egen regi men tecknar även avtal med underentreprenörer i beredskap, i en del ingår antal körningar, snöröjning eller halkbekämpning. Oftast finns det beredskapsersättning, säger Håkan Wifvesson. Vilket är ett idealiskt avtal för er? – Jag tycker en rättvis lösning är en del fast ersättning och en rörlig ersättning för respektive insats. Björn Sjölund arbetar som driftledare på Vägverket i Härnösand. Nuvarande avtal med maskinent-repre nörer röjande snöröjning baseras på en fast del och en rörlig del. I den fasta delen ingår jour för åkare, maskinhyra, beredskapsersättning med mera. I den rörliga delen ersättning för timtid, väder och utförd utryckning. Björn Sjölund påminner om att ersättningsmodellen utvecklas hela tiden. – Tricket är att hitta en ersättningsmodell som beskriver de åtgärder som måste utföras. – Ersättningen ska gå till rätt åtgärd i rätt tid. Avtalet ska vara utformat så att det inte lönar sig att inte utföra någon åtgärd, säger Björn Sjölund. Vilken modell som är bäst beror på avtalets löptid. Ett långt avtal som löper på tre, fyra års tid måste bygga mycket på fasta priser för att minimera risker mellan säsonger. – När det gäller korta avtal är det tvärtom motsatta upplägget som gäller, att tyngdpunkten läggs på betalt per utryckning. Det beror på att det är svårt att få rätt kostnadsbild. Vid kusten varierar det mellan 15-25 tillfällen per år som man är ute, säger Björn Sjölund. Antalet utryckningar styrs inte bara av vädret utan även av kundens krav. I en stadskärna tolereras kanhända bara tre centimeter snö medan kraven i bostadsområden kan vara lägre, och till exempel godta sju centimeter djup snö. – Jourersättning är bra, därför att oberoende av vädret har man täckning för de fasta kostnaderna fastän man inte behöver rycka ut, säger Björn Sjölund. – I förlängningen kan avtalens utformning leda till att det blir svår are att få tag i folk i snösvängen. Företagen måste slåss med varandra och krypa ner i priser eftersom det är marknaden som styr, säger Björn Sjölund. – Det kan bli svårt med återväxten inom området. Företagarnas söner vill inte ta över en verksamhet där det är bekymmer att få tag i folk . Våra entreprenörer har svårt att få tag i åkare. Åkarna vill inte knyta upp sig och söker sig till andra marknader, säger Björn Sjölund. – Diskussionen om avtalen finns. Vi funderar på hur vi ska göra dem mer attraktiva för branschen, säger Björn Sjölund.