Nytt vapen i kampen mot smutsen
Vägverket vill minska användningen av kemikalier, men ändå hålla skyltar, stolpar och tunnlar rena. Kanske är lösningen att behandla objekten med nanovätska, Vägverkets Ulf Påhlsson betecknar tekniken som mycket lovande, och tror att den kan bespara verket miljoner i framtiden.
– Behandlar man till exempel en bilruta med vätskan behövs ingen vindrutetorkare, vattnet blåser bort av fartvinden, förklarar han.
Tekniken har också använts för att försegla till exempel fönster, byggnader och som klotterskydd.
– Den har också använts för att impregnera antika föremål, säger UlfPåhlsson, som länge letat efter ett effektivt sätt att skydda Vägverkets installationer mot smuts.
Jakten började 2003, när Vägverket gick igenom alla driftarbeten, i syfte att minska kostnaderna. Ett konkret resultat blev beslutet att fortsättningsvis bara tvätta kantstolparna en gång om året.
– Det kändes tokigt, trafikanterna – särskilt de äldre – behöver den hjälpen och ska vi ha ett vägnät öppet för alla måste kantstolparna synas, säger Ulf Påhlsson.
För att lösa problemet började han därför leta alternativa metoder.
– Min tanke var att hitta något som kunde få kantstolparna att hålla sig rena längre, något som kanske kunde ta hjälp av regnet och det vatten som sprejas från bilarna.
Under tiden fick entreprenörerna göra akututryckningar för att rengöra de stolpar som “släcktes", ett förfarande som kostar en hel del pengar jämfört med en schemalagd tvättinsats. För drygt ett år sedan fick han så nys om nanotekniken. En försäljare ringde och frågade om kanske nanovätska kunde vara intressant för Vägverket. Ulf Påhlsson nappade, och fick metoden demonstrerad för sig i oktober 2007.
– Det kändes som hokus pokus, försäljaren tog, som avslutning på demonstrationen, fram en slips som var behandlad med nanovätska och sköljde av den under kranen, och visade hur dropp arna lade sig ovanpå, och hur smutsen följde med vattnet, minns han.
Den förseglade slipsen fick honom att föreställa sig hur man skulle kunna skydda kantstolpar mot smuts genom att försegla även dem med den mystiska vätskan.
– Det var alldeles för intressant för att inte gå vidare med, så vi började testa vätskan i mindre skala.
Och så blev det. Vägverket har sedan dess undersökt vätskan och testat den i praktiken.
– Vi har fört in ämnet i vårt system Chemsoft, vilket innebär att det är godkänt för användning på det allmänna vägnätet säger Ulf Påhlsson. Han var glad och upprymd efter fyndet.
Men en del av hans kollegor var mer misstänksamma, och en av medarbetarna uppmärksammade honom på att nanomaterial enligt uppgift kunde vara "lika farligt som asbest".
– Jag blev kallsvettig, men när jag kollade upp saken med Kemikalie inspektionen som gjort en genomgång av nanovätskor fick jag klart för mig att det är ett jätteområde, och att det finns en viss typ av nanomaterial- kolnanorör- som är mycket små och mycket vassa och som kan fastna i lungorna om man andas in det.
Det nanomaterial han hoppades på som försegling till kantstolpar var dock funtat på ett annat sätt.
– Partiklarna i den här vätskan är lite större än vanliga nanopartiklar, som är en miljondels millimeter stora, och inte så vassa. Ulf Påhlsson drog en lättnadens suck, och fortsatte testandet.
Kantstolpar stod först i tur, men sedan visade det sig att Vägverkets regioner hade en uppsjö med förslag på vad man också skulle kunna använda tekniken till. Stinkande toaletter var ett mycket ömmande fall.
– Toaletterna på våra rastplatser kan verkligen stinka ibland, därför provade vi att lägga på nanovätska, och de första riktiga resultaten visar att urinlukten försvinner och att man kan rengöra toaletterna oerhört enkelt, genom att bara spola rent med vatten.
Bullerplank, gångportar och betongtunnlar är andra objekt som man förseglat med nanovätska, i december började man också nanovätskeförsegla vägbarriärer i Södra Länken i Stockholm, och Ulf Påhlsson tror mycket på metoden.
– Medlet fungerar, men vi behöver arbeta fram hur vi ska hantera det.
Han skyndar därför långsamt, och ser till att verifiera och kontrollera varje steg.
– Skepsisen är stor på vissa ställen, så vi har till exempel bett tillverkaren att testa hur vätskan reagerar med betong, vi vill få in det i bronormen så att man kan använda det till broar och veta att det inte påverkar betongens egenskaper.
Det kostar en del att använda nanovätskan, men Ulf Påhlsson tror att det kommer att löna sig i längden.
– Jag är övertygad om att Vägverket kommer att spara miljoner, våra rastplatser kanske inte blir billigare, men standarden ökar avsevärt, dessutom slipper vi använda en massa kemiska medel.
Han ser kantstolpar som ett givet användningsområde, men anser att möjligheterna är enorma.
– Vad kan vi INTE använda det till, ler han.
Rastplatser, broar, vägportar, tunnlar och bullerplank är troliga kandidater, vägmärken är också ett område där försegling kan göra stor nytta, tror Ulf Påhlsson.
– De blir lätt smutsiga, de släcks ner av frost och dagg, på en del kan det växa alger. Med nanovätska bildas frosten mycket senare, och smutsen kan dras ner av vinden när vattendropparna blir större.
Även bänkar och andra möbler skulle kunna behandlas med vätskan, så att de håller sig fräscha, tror Ulf Påhlsson, och för framtiden ser han även andra möjligheter för Vägverket att utnyttja nanoteknikens möjligheter.
– Vi skulle till exempel kunna kräva av våra entreprenörer att de tvättar maskiner och fordon så att vi slipper avfettningsmedel, samma sak för hyrbilar.
Innan dess vill han dock få rengör ingen på banan, och testerna fortgår alltjämt.
– Vi ska behandla ännu fler rastplatser i år, och kommer att göra mer och mer där vi ser att det finns problem.
Vägverket kommer också att prova nanotekniken på verkets färjor under 2009.
– Enligt en norsk utredning kan man spara upp till tio procent av drivmedelsförbrukningen samt att det blir betydligt enklare att hålla botten ren från beläggningar, säger Ulf Påhlsson.
Han hoppas mycket på tekniken, och tror att den kommer att få stort genomslag i Vägverkets verksamhet.
– Det är bland det mest spännande jag varit med om att utveckla.
Fotnot : Mer läsning om städningen av Södra Länken finns här (klicka på länkarna nedan).
Varmare vatten ska bita bättre.
Vanligt vatten ska vinna över smutsen.