Ryktet säger att vissa finansierande företag höjt kraven för kontantinsatsen från 10 till 20 upp till 30 procent men detta kan inget finansinstitut Leveranstidningen Entreprenad pratat med bekräfta. Tvärtom har en del förbättrat villkoren. Finans Nord AB med huvudkontor i Malmö, kontor i Stockholm och Eskilstuna och kontor i Göteborg på gång etablerade sig i Sverige så sent som sommaren 2006. Finans Nord ägs av en av Danmarks större banker, Spar Nord Bank, en av de största inom lantbruks- och entreprenadmaskiner i Danmark. Finans Nord med en tredjedel av kunderna inom entreprenadsektorn konstaterar att december 2008 var den bästa månaden hittills i företagets historia. Företaget växer och söker nu fyra nya medarbetare. När lågkonjunkturen drabbat är det lätt att överdriva läget i väntan på att infrastruktursatsningarna ska ta rejäl fart. Men marknaden är långt ifrån död enligt Pierre Skoog, vd för Finans Nord. – Det händer fortfarande mycket inom entreprenad upplever vi det som, mest märker vi det i Malmö och Stockholm vilket inte är så konstigt eftersom vi har kontor här men även i Norrland är projekt på gång. Finans Nords kreditgivning har dock stramats upp något medan man fortfarande är lika snabba med svar. – Vi tittar något striktare på kreditgivningen men det vanliga är att vi fortfarande kräver minst 10 procent i kontantinsats medan våra konkurrenter kräver 20-30 procent i kontantinsats. Vi tittar på maskinen och bedömer denna utifrån kvalitet och andrahandsvärde. Viktigt är även att lyssna på kunden och att göra ett upplägg som passar kassaflödet. – Som situationen är nu får många kunder som vill låna inte svar från sina vanliga bankkontakter inom rimlig tid. Många banker kräver också stora kontantinsatser plus kompletterande säkerheter vilket är tufft för maskinköparna. Där är vi snabba med besked och nöjer oss ofta med maskinen som säkerhet, säger Pierre Skoog. – Men vi tittar också noggrannare på de som vill ha lån eftersom marknaden är tuffare. Vi kollar även maskinköparens kunder och vilka uppdrag han har för att se att maskinköparen får intäkter på kort och lång sikt. Vi tittar också på att maskinköparen sprider riskerna på flera kunder och att kundfordringar ligger på en rimlig nivå. Är det dyrare för maskinköparen att få låna pengar av er eftersom finanskris råder? – Nej, säger Pierre Skoog och pekar på att prisbilden för själva maskinen har förändrats positivt för maskinköparna i och med lågkonjunkturen. Dessutom har riksbankens räntesänkningar av reporäntan slagit igenom på Stibor, den referensränta Finans Nords avtal följer. – Sammantaget har priset på maskiner, både begagnade och nya, fallit samtidigt som räntan nu är relativt låg. Detta betyder att investeringar i dagsläget, allt annat lika, är en bättre affär än för ett år sedan, säger Pierre Skoog. Självklart under förutsättning att det finns beläggning för maskinen. Hur utfallet blir för Finans Nord när det gäller januari är svårt att sia om men Pierre Skoog spår att den generella trenden i näringslivet står sig, det vill säga något lugnare takt. Januari brukar dock alltid vara en lugnare månad, för alla företag oavsett om det är högkonjunktur eller lågkonjunktur. Det verkar alltid som det råder en viss ovilja att sparka igång det nya året. – Finans Nord tror på framtiden och lovar ett personligt och enkelt bemötande samt ett snabbt svar, allt för att underlätta nya investeringar, avslutar Pierre Skoog. Var är krisen frågar sig också SG Finans med entreprenadmaskiner som ett av de största områdena. SG Finans Sverige är en filial till SG Finans AS i Norge som i sin tur ingår i den franska bankkoncernerna Société Générale, en av de största bankkoncernerna i Europa. I Sverige slog SG Finans upp portarna 2002 och sysselsätter i dag 38 anställda med huvudkontor i Solna och säljkontor i Skellefteå, Sundsvall, Linköping, Göteborg och Malmö. SG Finans uppger en marknadsandel på runt 15 procent av leasingmarknaden inom entreprenad i Sverige. – Det är bra drag i marknaden. Under hösten blev det svårt att få tag i kapital och likviditet vilket inte är något problem i dagsläget, men i dessa tider kan allt snabbt förändras, säger Hans Lindgren, marknadsansvarig vid SG Finans. Entreprenadmaskinerna ingår i området industri- och transport där omsättningen förra året var 1,4 miljarder kronor av totalomsättningen på 1,9 miljarder. Prognosen för i år pekar på samma siffror som 2008. SG Finans har inte märkt av någon minskad förfrågning, varken under hösten eller början av året. – Upplåningen för nya maskiner räknar vi med ska fortsätta i samma takt i år som förra året. Nyförsäljningen beräknas ligga på samma nivå för 2009 som för 2008, säger Hans Lindgren. Han medger att det kan bli lite svårare att få igenom krediterna, en följd av det som hänt i USA vilket lett till brist på likviditet och kapital. – Det som händer under en konjunktursvacka är att långivarna tar bättre betalt för att låna ut. Man vill kompensera sig för de risker som finns vilket gör lånen något dyrare för låntagarna, säger Hans Lindgren. Hans Lindgrens budskap till låntagande maskinentreprenörer är att inte stirra sig blinda på räntan utan fokusera på avtalets löptid. – Det gäller att inte bara titta på räntefaktorn utan det som verkligen påverkar månadskostnaden är om krediten löper på till exempel 72 månader i stället för 60 månader. Det är ändå månadskostnaden man ska leva efter. Det handlar om vilken löptid man slår ut kostnaden på, säger Hans Lindgren. Om räntan går ner en halv procent på ett maskinköp på till exempel en miljon innebär det att 17 300 kronor i stället blir 17 100 kronor i månaden med en löptid på 60 månader och tio procent restvärde. Medan skillnaden i ett avtal som löper på till exempel 72 månader och noll procent i restvärde innebär en kostnad på 16 000 kronor i månaden. – Vi planerar att göra fortsatta affärer, sunda affärer och kommer att titta noggrannare på både kund och utrustningen. Men vi märker att den allmänna tendensen är att i svåra tider ökar försiktigheten med att låna ut pengar. En del finansinstitut blir rentav restriktiva, säger Hans Lindgren. Hans Lindgren pekar dock på att det fortfarande är rusch inom bygg- och anläggning, speciellt i norra Sverige där flera infrastrukturprojekt fortfarande tickar på. Jättesatsningen Botniabanan beräknas vara klar först 2010 och i Sundsvall startar ett nytt vägbygge med högbro (E 4 Syd) som omfattar cirka 1 600 årsjobb i fyra år framåt.