Ostlänken är en del av den framtida Götalandsbanan mellan Stockholm och Göteborg. Det handlar om 15 mil dubbelspår mellan Linköping och Järna och vid årets Transportforum i Linköping tog det östgötska och sörmländska näringslivet i form av Östsvenska handelskammaren, landshövding Björn Eriksson och riksdagsledamöterna Betty Malmberg (m) och Johan Löfstrand (s) tillfället i akt att gemensamt deklarera att Ostlänken måste byggas och det nu. – Ostlänken är ett nationellt projekt med stora regionala effekter för både Östergötland och Sörmland, vi kräver därför att Ostlänken påbörjas så fort som möjligt, förklarar Thomas Sjölander, vd på Östsvenska Handelskammaren. Betty Malmberg (m) kunde jämte sin riksdagskollega Johan Löfstrand (s) visa upp en enad front i frågan. – Alla ledamöter från Östergötland och Sörmland är eniga om detta, även kommunerna står bakom banan, förklarar hon. – Vår enighet visar att hur viktig frågan är, vi måste bygga Ostlänken nu, säger Johan Löfstrand. Östergötlands landshövding Björn Eriksson var även han enig och ivrig att hitta en finansieringslösning. Att staten skulle stå för allt är inte troligt, uppger Björn Eriksson. – De kommer att vara motsträviga om det handlar om rena budgetpengar, det är viktigt för finansdepartementet att företagen går in och visar att det finns en intäkt. Enligt företagens representant på plats, Östsvenska Handelskammaren, finns det förvisso ett stort intresse hos företagen i regionen att Ostlänken byggs omgående. – Det finns en bred vilja hos näringslivet i regionen att vara med och bidra till olika finansieringslösningar, säger Thomas Sjölander. Handelskammaren kräver därför i sitt utspel att Ostlänken börjar byggas nu, att man börjar med den i dag överbelastade sträckan Linköping-Norrköping (en etapp som beräknas kosta cirka fem miljarder), att de berörda kommunerna ser till att planera och börja bygga de två resecentrumen i Linköping och Norrköping och att sträckan Linköping-Norrköping få stå "modell för en finansieringslösning där man använder kapital från regionen". Detta ska dock inte tolkas som att företagen faktiskt lovar att vara med och betala, betonar Lars Erichs, tidigare vd på Östsvenska Handelskammaren och numera ansvarig direktör för kammarens arbete med Ostlänkenfrågan. – Företagen i regionen är mycket intresserade av Ostlänken men det är inget företag som erbjudit sig att vara med och betala. Det kan finnas många skäl till detta, uppger han. – Det är svårt att säga hur mycket man kan bidra med så länge de inte får se något upphandlingsunderlag, företagen kan ju inte räkna på något som inte finns. Lars Erichs poängterar att det viktigaste är att Ostlänken byggs i sin helhet, och att man därför försökt peka på olika möjliga sätt att finansiera bygget, främst genom att göra det till ett OPS-projekt. – Det finns en massa sätt att låta någon annan gå och in finansiera projektet tillsammans med huvudfinansiären, som måste vara staten, säger Lars Erichs. Han ser bygget av Arlandabanan som ett gott och dessutom svenskt exempel. – Det är ett bra sätt att fördela riskerna. Pengar kan också lånas via banker eller andra finansinstitut, och Lars Erichs uppger att det internationellt sett inte är ovanligt att banker lånar ut pengar till projekt i 25-miljardersklassen. – Det var i och för sig innan finanskrisen, men vi måste ju komma tillbaka till något slags normalläge. Tanken på OPS-lösningar (offentlig-privat samverkan) har på sistone hamnat hamnat allt mer i kylan eftersom många anser att staten ändå lånar billigast via riksgälden. Thomas Sjölander hoppas ändå att regeringens utred are Gunnar Malm ska ta till sig regionens erbjudande att på något sätt vara med och hitta finansieringslösningar, så att projektet kan komma igång. – Det är ett sätt för oss att stoppa in en pinne i brasan och hålla trycket upp i den här frågan. Kanske kan vårt förslag underlätta att bygget kommer igång snabbare.