Sedan månadsskiftet har Sverige en ny konkurrenslag. Jan-Erik Ljusberg, tf generaldirektör på Konkurrensverket, beskriver lagändringen som "en viktig signal till företag och konsumenter", trots att konkurrenslagens huvuddrag – förbuden mot karteller och missbruk av dominerande ställning på marknaden – inte har förändrats. Nyheterna består bland annat i att Konkurrensverket fått ökade befogenheter att bestraffa regelbrotten – exempelvis genom att döma ut böter direkt utan att ta ärendet till domstol. Man har också förtydligat det så kallade eftergiftsprogrammet, som går ut på att ett företag som självmant anmäler att det deltar i en olaglig kartell kan slippa straff. Men den kanske radikalaste nyheten är att man numera kan döma ut näringsförbud till företagsledare och andra personer som ansvarar för allvarliga brott mot lagstiftningen. Tidigare var det inte möjligt att straffa enskilda individer för överträdelser av konkurrensreglerna, och risken för personligt näringsförbud är tänkt att verka avskräckande. Syftet är också att få fler lagbrytare att träda fram och ta del av eftergiftsprogrammet. – Om man nu har en kartell ihop med ett annat företag, ger risken för personlig påföljd en ytterligare anledning att fundera över: Vågar jag lita på att kartellen förblir oupptäckt? Speciellt som man vet att i andra änden av kartellen sitter en annan företagsledare och tänker samma sak. Det är ju bara den förste som träder fram som kan räkna med eftergift, säger Jan-Erik Ljusberg. Hampe Mobärg, vd för branschorganisationen Maskinentreprenörerna, välkomnar lagändringarna. – Att vi får en skärpning mot olika typer av karteller är genuint bra för Sverige, bra för företagen, och kanske framförallt bra för de små företagen. Det är ju inte de som driver karteller, säger han. Även Hampe Mobärg ser en stor potential i möjligheten till personligt näringsförbud. – Lagstiftning som riktar sig mot person är ju ofta effektivare, av förståeliga skäl. Det här tror jag förhoppningsvis kan leda till ordentliga effekter, säger han.