Vi har också sett hur alliansregeringens höjning av boendeskatterna allvarligt påverkat byggandet av bostäder, och då i synnerhet hyresrätter. Att en minskning av det förhållandevis personalintensiva bostadsbyggandet medför varsel om uppsägning förvånar ingen. För närvarande kliar sig de kloke i huvudet och försöker hitta kluriga lösningar som ska återge företag och hushåll tron på framtiden och bidra till tryggad sysselsättning. En lika enkel som trovärdig slutsats presenterades härom dagen av nationalekonomen Åsa Hansson som studerat hur entreprenörskap och nyföretagande påverkas av våra skatter. Egentligen kommer hon fram till det alla vet – eller i varje fall borde veta, eftersom hon till stor del baserar sina slutsatser på tidigare forskarrapporter. Och budskapet är glasklart. Höga skatter leder till färre företag, och då handlar det primärt inte om bolagsbeskattning utan om skatt på arbete. I rapporten bekräftas vad som blivit en vedertagen sanning, nämligen att de stora företagens betydelse för tillväxt och sysselsättning tenderar att minska. I stället är det i småföretagens ofta kreativa och innovativa verksamhet och utvecklingsarbete som grunden läggs för ett ekonomiskt stabilt samhälle med tillräcklig tillväxt och sysselsättning. Egentligen är det väldigt enkel matematik. Genom att höja skatterna bromsas efterfrågan. Vi ser det dagligen på så vitt skilda produkter som alkohol, tobak, energi, drivmedel och boende. Men vi ser det också på arbete. Visserligen har alliansregeringen sett till att det blivit mer lönsamt att arbeta, men det räcker inte. Åsa Hansson jämför Sverige med ett 40-tal andra länder och konstaterar att före tagandet är lågt i Sverige i ett internationellt perspektiv. En slutsats är att en tydligt hämmande faktor för entreprenörskap och nyföretagande är inkomstskatterna. Högt skattetryck minskar nettoavkastningen på företagande. Incitamentet för att starta eget blir för litet för allt för många. Resultatet blir att onödigt få vill och vågar dra igång en egen verksamhet. Bilden mörknar ytterligare av att egenföretagaren möter en större osäkerhet och har ett sämre skyddsnät om "olyckan" skulle vara framme. Därför måste en seriös och framåtblickande småföretagare kunna räkna med en högre avkastning för att skydda sig mot eventuellt lägre inkomst senare. Åsa Hansson presenterar i sin rapport logiska och sakliga argument som tydliggör vådan av för högt skattetryck. Att Anders Borg, i dagarna utsedd till Sveriges mäktigaste person, inte gått längre i sina skattereformer är i och för sig synd. Men om alternativet är Lars Ohlys krav på gigantiska skattehöjningar för praktiskt taget samtliga inkomsttagare i Sverige är Anders Borg definitivt att föredra. Det ligger mycket i den brittiske nationalekonomen John Maynard Keynes, vid det här laget, bevingade ord: "Att undvika skatter är den enda sysselsättning som nu för tiden innehåller något belöningsmoment". Det gäller inte minst för staten i form av ökad trygghet i samhället, ökad sysselsättning och stärkta finanser.