Under jorden finns tryggheten
Det gamla kraftverkssamhället Porjus har bara 450 invånare men också ett de snabbast växande entreprenadföretagen. Porjus Entreprenad rider på gruvboomen och tror stenhårt på framtiden. – Vi har fördubblat omsättningen varje år de senaste två åren, säger vd Jan Lundkvist.
Porjus. Hösten har intagit Norrbotten och färgprakten är vidunderlig när träden exploderat i gult och rött kring den väldiga kraftverksdammen i Porjus, ett litet samhälle några mil utanför Jokkmokk.
För tillfället är företaget inhyst i ett före detta dagis, något som märks inte minst på toaletten, där stora starka karlar får böja sig ned för att nå ner till toastolar och tvättfat byggda för treåringar.
– Dagiset var en nödlösning, vi fick inte tag på en bra tomt så därför har vi varit här i ett par år, säger Jan Lundkvist.
Efter årsskiftet ska man dock flytta till ett nybyggt kontor, bygget är i full gång och intill det 150 kvadratmeter stora kontoret bygger man också en egen verkstad på 400 kvadrat.
– Nu är vi alldeles för utspridda och lejer reparatörer där vi är. Till våren, när verkstaden är klar, kan vi ta hem maskinerna och skruva själva i stället, det blir billigare, säger Jan Lundkvist.
Rallypokaler
Han har tagit det som antagligen var det stora lekrummet till sitt kontor och där sitter han omgärdad av blänkande pokaler, ett minne från sonen Jens numera avslutade karriär som rallycrossförare.
– Han åkte landet runt i tio år och tävlade, men det blev för mycket resor och för mycket med arbete och familj, inte minst nu när han ska börja ta över lite, säger Jan Lundkvist.
För tanken är att han lite långsamt ska smyga sig ut i bakgrunden under de närmaste åren.
– Jag ska försöka dra mig tillbaka, då kan övertagandet ske successivt, så att man kan hjälpas åt ett tag.
Han hyser inga tvivel om att sonen, som jobbat i företaget hela sitt yrkesliv, kommer att göra ett bra jobb.
– Han har alltid varit intresserad, och kommer att klara det bra, säger Jan Lundkvist.
Trygga uppdrag
Själv hamnade han i branschen av en slump. Jan Lundkvist jobbade som arbetsledare på Vattenfall i Porjus när han ombads ta över sin fars taxirörelse 1978.
– Han ville sluta av åldersskäl, minns Jan Lundkvist.
Några år senare, 1984, tog han företaget ett steg vidare när han köpte ett konkursbo som bestod av ett åkeri och en bensinmack i Porjus.
– Jag ville gärna hålla på med lastbilar, och slippa arbeta kvällar och nätter, säger Jan Lundkvist.
Taxirörelsen lades ner 1988, och i stället fick åkerirörelsen växa och gro. I slutet av 1990-talet kom så entreprenadverksamheten igång när Porjus Åkeri köpte Ojas entreprenad.
– Det var bara två bilar, men de hade fasta uppdrag och gick i gruvan hos LKAB, det kändes tryggt, säger Jan Lundkvist.
Han har fortsatt att arbeta efter den principen, och åtar sig nästan enbart uppdrag under jord.
– På utemarknaden blir det mycket upp och ner, under jord är det fasta körningar året runt, det är en fast grund att stå på.
Specialmaskin
Sedan Porjus Entreprenad föddes 1999 har det gått snabbt. Marknaden för underjordsentreprenörer förbättrades radikalt när gruvorna expanderade och en mängd kraftverksdammar skulle förstärkas och byggas ut. I början av 2000-talet köpte man därför på sig en hel del större maskiner.
– Efterfrågan var så stor så vi satsade, säger Jan Lundkvist.
I dag har man 35 lastbilar, 4 grävmaskiner, 2 väghyvlar och 16 hjullastare, maskinparken är rätt ny och består uteslutande av Caterpillar och Volvo.
– Det finns service för dem här, säger Jan Lundkvist krasst.
Nyast av alla är en specialdesignad lastmaskin vid namn Caterpillar Elfinstone 2900. Den är byggd speciellt för underjordisk verksamhet, väger 58 ton och lastar 20 ton i skopan.
– Annars använder vi modifierade hjullastare, vi har ett antal lastmaskiner med sänkt hytt som ryms i gruvgångarna, förklarar Jan Lundkvist.
De modifierade hjullastarna väger 32 ton och rymmer cirka 15 ton i skopan, och med nytillskottet Elfinstone hoppas man kunna effektivisera arbetet.
– Då får vi ned antalet skopor per lastbil, säger Jan Lundkvist.
Fördubblat omsättningen
Han tvekade aldrig inför de stora maskininvesteringarna, och företaget växte också snabbt.
– De två sista åren har vi fördubblat omsättningen, konstaterar Jan Lundkvist.
För 2008 räknar han med en omsättning på ungefär 70 miljoner, men han är klar över att man nu vuxit klart.
– Nu blir det ingen ökning mer, just nu bygger LKAB nya huvudnivåer men när det är färdigt kommer det att gå ned. Då får vi se oss om efter nya uppdrag.
Jan Lundkvist är ändå inte särskilt orolig över företagets framtid. Han är övertygad om att det löser sig, och tror inte att de måste byta nisch eller utöka det geografiska upptagningsområdet särskilt mycket.
– Jobben räcker än så länge, men vi vet att de kommer att minska framöver, då får vi anpassa oss, säger Jan Lundkvist.
Utplånad
Han är sin hembygd trogen, och är antagligen en av få Porjusbor som till och med är född i byn. I dag får blivande mödrar åka till Gällivare eller Boden för att föda, men när Jan Lundkvist föddes 1947 fanns ett BB i Porjus, som då var ett livskraftigt samhälle som i likhet med många andra kraftverkssamhällen föddes, växte och frodades i takt med att Luleälven byggdes ut.
När kraftverken stod klara var det dock inte alla byar som överlevde. Grannbyn Harsprånget är till exempel helt utplånad från jordens yta, med bara några skyltar i den vajande skogen som minner om det samhälle och de människor som en gång levde och verkade där.
Även Porjus är en spillra jämfört med glansdagarna.
– Som mest hade Porjus 3 000 invånare, nu har vi 450, konstaterar Jan Lundkvist.
Framtidstron är dock stark, och byn satsar hårt på att locka turister men även året-runt-boende. På den nybyggda golfbanan går sista hålet över älvfåran, och friluftsälskare, inte minst från tättbefolkade länder som Holland har sökt sig till byn. En del startar egna företag, ofta för att kunna dra dit ännu fler landsmän som behöver frisk luft, eget utrymme och norrsken.
– Vi har en hel del holländare i byn nu, som bara vill gå ut i skogen och vara i fred!
100 anställda
Porjus Entreprenad lär alltså stanna kvar i byn, även om jobben ofta utförs på annan ort. Företagets största uppdragsgivare är Bergteamet AB, och av de totalt 100 anställa som företagen har är det många som bor på hela andra ställen.
– Ofta bor de i närheten av de gruvor vi kör åt i Kiruna och Aitik i Norrbotten och Kristineberg och Björkdal i Västerbotten, förklarar Jan Lundkvist.
Det händer att man åtar sig uppdrag ovanjord, då oftast inom en radie på 5-10 mil från Porjus.
– Vi har en viss överkapacitet så att vi kan täcka upp om vi får fel på grejerna, så ibland kan vi åta oss annat också, säger Jan Lundkvist.
Utbildar själva
Han tycker inte att han haft några större problem att rekrytera duktiga maskinförare. När man tar in nya får man dock vara beredd på att själv lära upp dem, säger han.
– Vi tar bara in personal vi tror vi kan utbilda, vi har haft ett antal grabbar som inte kunna köra men som vuxit med uppgiften.
Med ojämna mellanrum får han själv sätta sig bakom spakarna.
– Jag har tyckt om att hålla på med maskiner och det händer att jag kör ibland, om det fattas förare.
Som vd har han dock sällan tid att ägna sig åt maskiner.
– Det är mycket annat man ska sköta om, man får vara allt-i-allo, ler Jan Lundkvist.
Det administrativa lämnar han med varm hand till Britt Inger, och det är därför vd Lundkvist saknar dator på kontoret.
– Vi har en del av kontoret hemma, till exempel datorn!
Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.