Gas som förflyttar berg
Ett riktigt lågt gastryck, tusentals gånger längre än vid traditionell skonsam sprängning, ger enligt Milana Thörnqvist ett sprickfritt resultat och en snabb och gift— fri process. Hon tror att metoden kan bli ett fördelaktigt alternativ när man måste vara extra försiktig.
– Vid deflagrationsreaktion blir tryckökningen tusentals gånger lägre än vid detonation och därför bildas det inte nya sprickor eller mikrosprickor, varken i det bortkluvna bergblocket eller i bergmassiven, förklarar hon.
Oleg Kirsanov, Milana Thörnqvists far, är mannen bakom den nya metoden. Han har uppfunnit en kemisk sammansättning som, enligt Milana Thörnqvist, möjliggör en förbränningshastighet på 20 meter/sekund med ett giftfritt resultat.
– Det kan jämföras med ingredienserna i ett detonerande sprängämne som mycket väl kan ha förbränningshastighet på 5 000 meter/sekund där restprodukterna blir bland annat nitrösa gaser, kolmonoxid och ammoniak.
I stället för att låta ett sprängämne detonera, låter man alltså Oleg Kirsanovs kemiska ämne deflagrera. Detta sker genom att en gasgenerator sätts ner i ett borrat hål, antänds och ytan klyvs sedan av det enorma tryck som uppstår när gasen utvecklas i borrhålen. Gasgeneratorn är ett plastskal med natriumklorat i som huvudingrediens.
Övriga ingredienser är hemliga, men restprodukterna uppges vara giftfria. Metoden fungerar både för stora objekt och i mindre sammanhang.
– I praktiken har man kluvit bort bergblock på 250 kubikmeter. Det är också väldigt snabbt, det går på cirka 0,1 sekund. Det uppskattas av många som är trötta på "snigeldynamit", där processen tar 24 timmar, säger Milana Thörnqvist.
Hon berättar att metoden kan användas på två sätt.
– Dels som det är, man bara laddar och antänder, men det går också att anpassa sprängningen efter de geologiska egenskaperna, till exempel om berget har många sprickor. Då justerar man styrkan på laddningen genom att tillsätta en liten mängd diesel i varje gasgenerator.
Metoden är dessutom mycket säker vid förvaring och hantering, uppger Milana Thörnqvist.
– Patronerna (kapslar) är väldigt svåra att antända av misstag, det krävs cirka 600 graders värme under minst 20 sekunder för att det ska tända, och det måste ligga hermetiskt tillslutet för att det ska skapas tryck.
Skulle en gasgenerator mot förmodan antändas genom elkablarna när den ligger öppet brinner den bara.
– Den exploderar aldrig eftersom det inte finns några explosiva beståndsdelar, kommenterar Milana Thörnqvist.
Hon tillägger att gasgeneratorerna är helt okänsliga för stötar och friktion.
– De är så säkra att jag vid ett tillfälle hade dem i väskan sam tidigt som jag bar min son under armen.
Ämnet har använts i temperaturer ner till -29 grader och kan lagras i 2-3 år. Eftersom det är så okänsligt krävs inte heller några särskilda förvaringsvillkor.
– Det är inte så intressant att stjäla det, eftersom det inte detonerar, kommenterar Milana Thörnqvist.
Hon uppger att metoden har sin nisch som ett komplement till traditionell sprängning, men anser att användningsområdet ändå blir väldigt stort.
– Den passar överallt där skonsam sprängning krävs, inom bygg- och anläggnings industri, blockstensbrott, rivnings/demoleringsarbeten samt inom ädelstens- och mineralindustri, i alla tätbefolkade områden, till exempel nära husgrunder men även i slutna rum och i vattenfyllda borrhål. Det är också dokumenterat att användning av gasgeneratorn ökar pålverks bärandekraft med 30-40 procent.
Detta sker, enligt Milana Thörnqvist, genom att man placerar gasgeneratorn i botten, häller i flytande betong och antänder gasgeneratorn.
– Sedan breder bottenytan ut sig av trycket, betongen sjunker lite grand, fyller ut det nya utrymmet på botten och när den stelnar så har pålverket bredare fot, sådana tester har gjorts med expertis i Ryssland.