Ett exportberoende land som Sverige påverkas i hög grad av den härdsmälta som präglat finansmarknaderna globalt under senare tid. Allt för blåögd kreditgivning under allt för lång tid sätter sina spår även om expansiva marknader i Asien fortfarande gör sitt bästa för att hålla ångan uppe. För svenska byggare märks turbulensen framför allt på bostadssidan där bland annat höjda boendeskatter och skärpta krav på kreditgivning ändrat de ekonomiska förutsättningarna. Läget förvärras av att turbulensen på finansmarknaderna bidrar till en kraftigt ökad osäkerhet om sysselsättning, vilket gör hushållen mer obenägna till större investeringar. Med undantag för just bostadsbyggandet har byggutvecklingen varit positiv under flera år. Ett tecken på att byggandet nu börjar tappa fart är Konjunkturinstitutets septemberbarometer som redovisar en minskad byggverksamhet för första gången sedan 2004. Fredrik Isaksson, chefekonom på BI ser dock fortfarande ljust på framtiden och räknar med att de sammanlagda bygginvesteringarna ökar med ungefär fyra procent i år och med ytterligare en procent nästa år. – Byggföretagen har haft bra med jobb och de flesta är fortfarande nöjda med orderläget. Däremot märks en försämrad orderingång. Det har varit en tvär inbromsning på bostadssidan. Bland annat noteras kraftigt minskat antal ansökningar om bygglov för bostäder. Lokalmarknadens utveckling bedömer vi som fortsatt positiv i år, med en viss avmattning nästa år. Bland annat beroende på skärpta förhållanden för kreditgivning och ökade avkastningskrav. Vi ser också att även byggföretag nu börjar varsla, säger Fredrik Isaksson. I stället är det nu anläggningsbyggandet som övertar rollen som motor för bygginvesteringarna. Första halvåret i år steg anläggningsinvesteringarna med 13 procent. Framför allt är det de offentliga investeringarna som ökat i snabb takt efter en tillbakagång under 2007. Regeringens så kallade närtidssatsning under 2009 och 2010 ger ytterligare skjuts för prognosperioden. Volymmässigt är det fortfarande privata energiinvesteringar som dominerar anläggnings byggandet även om tillväxttakten är betydligt lägre än många andra segment. Dagens höga energipriser och en allmän ambition att ställa om produktion till mer klimatneutrala energikällor torde garantera att energiinvesteringarna fortsätter på en hög nivå ett bra tag framåt. Inte minst fortsätter en omfattande utbyggnad av vindkraft med mer än 400 projekt som är planerade att påbörjas under prognosperioden. Här kastar dock BI in en liten brasklapp i form av segdragna tillståndsprövningar och långa leveranstider, vilket kan medföra förseningar. Vindkraftanläggningarna är väl spridda i landet. Till de större satsningarna hör Gässlingegrund vid Vänerns norra strand och Havsnäs i norra Jämtland. På transportsidan får inte minst anläggandet av den nya hamnen vid Norrviksudde i Nynäshamn genomslag med en total investeringsvolym på ungefär 1,8 miljarder kronor. Den enda sektor inom det privata anläggningsbyggandet där BI räknar med nedgång är post och tele. Det beror i första hand på att utbyggnaden av 3G-nätet nu måste betraktas som avslutad. Sammantaget är bedömningen att privata investeringar i anläggningar ökar sju procent i år och fyra procent under 2009. Inom det offentliga området är bilden ännu ljusare, visserligen då med bakgrunden att 2007 innebar en femprocentig nedgång. BI:s bedömning är en uppgång med elva procent i år, vilket följs med hela 16 procent upp under 2009. Uppgången beror till stor del på regeringens närtidssatsning som framför allt innebär investeringar i väg och järnväg i storstadsområdena. Förhoppningen är att fem extra miljarder under vardera 2009 och 2010 ska räcka till att bygga bort en del flaskhalsar utan att tidplanen för påbörjade projekt påverkas. Pengarna ska bland annat användas till utbyggnad av E22 genom Skåne, utbyggnad av E6 mellan Trelleborg och Vellinge, utbyggnad av E45 Älvängen-Trollhättan samt utbyggnad av riksväg 40 mellan Rångedala och Hester till mötesfri väg. I Stockholmsområdet avsätts resurser till exempelvis riksväg 73 mellan Stockholm och Nynäshamn samt E18 Hjulsta-Ulriksdal. Satsningar på spårutbyggnad görs bland annat för att förbättra godsstråket i Bergslagen mot Värm land ner till Göteborg samt för att öka kapaciteten för Haparanda-, Ostkust- och Emmaboda banorna.