På jakt efter framtidens sprängare
Varje år tas åtta elever in på Kista Gymnasiums berginriktning. Dessa åtta har då redan gått ett år på byggprogrammet. Hösten 2005 stegade den första kullen in, och i våras gick alltså den andra omgången flygfärdiga bergarbetare ut, med utbildningsbok i handen. I de flesta fall gick de vidare direkt till en anställning – ofta på det företag de redan praktiserat på. – Sedan behöver de bara arbeta 6 800 timmar och göra det yrkes teoretiska provet för att få sitt yrkesbevis, säger Pierre Westerlund, yrkeslärare och den som arbetat fram Kista Gymnasiums berginriktning. Det är dock inte alla unga som vill eller ens vet om att man kan välja berget som arbetsplats. Men bristen på bergarbetare är stor, och för att locka ungdomarna är Pierre Westerlund en trogen gäst på grundskolorna för att informera om yrket, till Gymnasiemässan i Älvsjö tar han ofta med sig några av bergeleverna för att om möjligt göra ett avtryck i uppsjön av olika program och inriktningar som niondeklassarna ska försöka välja mellan. – Branschen behöver fler berg arbetare och ungdomar i dag väljer ofta poppisyrken när de ska utbilda sig, de som går byggprogrammet vill gärna bli snickare eller målare, yrkesgrupper som syns mycket i tv, säger Pierre Westerlund. De som sedan faktiskt väljer byggprogrammet får flera ytterligare chanser att falla för berget, varje år tas 125 elever in på skolans byggprogram, och i ettan får de testa på olika yrken inför valet av inriktning till årskurs två. Ännu har man inte kunnat erbjuda bergarbete som testyrke, och de som är intresserade får i stället prova på anläggningsyrket. Men Pierre Westerlund finns också med på ett hörn, och återkommer flera gånger under första årskursen för att informera om yrket. – Vi försöker vara tydliga med vad vi vill ha, vi vill ha elever som står ut med tidiga morgnar, kalla vintrar, det höga tempot i byggbranschen där tidspassning är A och O. Vi vill ha elever som vill ha ett självständigt och fritt yrke med eget ansvar, säger Pierre Westerlund. Han försöker också få eleverna att förstå vad yrket innebär socialt. Ingen dag är den andra lik för en bergsprängare. Ena dagen spränger man mitt inne i city. Dagen efter kanske man hamnar mitt ute i skogen, utan dragen väg och långt från civilisationen. – Bergarbetare hoppar runt mycket, de kanske jobbar tre dagar och gör en villagrund, sedan är det en helt annan arbetsplats på ett helt annat ställe som gäller. Han tillägger att de som inte skräms bort vid tanken på uppstigning i ottan och isande vindar kan se fram emot ett omväxlande yrke där man lär sig praktiska saker som man kan ha nytta av även privat, ett jobb där lönen kan vara ganska hög och där det också finns stora möjligheter att läsa vidare om man vill. – Arbetsmiljön har förbättrats på många områden, i dag sitter man i riggen med en joystick och en display, det är fortfarande en del tunga lyft men till exempel har det blivit mycket lättare att ladda sedan man pumpar ut sprängmedlet med slang i stället för att bära ut patroner. Yrket är dessutom konjunkturkänsligt. När de stora infrastrukturprojekten ska dras igång slukar marknaden allt och alla som kan spränga och borra. När det sedan är färdigbyggt på ett ställe blir marknaden noll där, och sprängarna och borrarna kanske måste bege sig till en helt annan del av landet – för att bygga en bro där. – Man får vara beredd att flytta på sig. När jobbet är klart i Stockholm kanske man får åka till Norge eller Malmö, det kan ställa till problem om man hunnit skapa sig en familj, säger Pierre Westerlund. Ovanjordssprängarna kan ofta arbeta mer lokalt, de kan åta sig jobb åt privatpersoner, spränga ut husgrunder och skjuta rörgravar. Den som inte vill flytta runt så mycket geografiskt får ofta vara beredd att byta arbetsgivare ofta. – Det blir lättare att hålla sig kvar i Stockholm om man byter företag, då kanske man kan spränga på nästa etapp på det stora vägbygget också, men då som anställd i en annan firma. Bland de elever som väljer berginriktningen väljs åtta stycken ut. Betyg spelar en viss roll för urvalet, men elevens lämplighet avgör. – Vi vill till exempel inte ha in elever med kriminell bakgrund, de får också genomgå en läkarundersökning så att vi ser att de inte har astmatiska besvär eller ryggproblem, man får inte heller vara för klent byggd och man bör också ha en viss mental mognad, säger Pierre Westerlund. De åtta utvalda får sedan en grundlig introduktion i yrket, under de första veckorna gör man studiebesök på till exempel sprängmedelsfabriker, borrkronefabriker och borriggsfabriker, man får också läsa Vägverkets kurs Säkerhet på Väg så att man har en grund att stå på inför den första praktiken, som infaller just som vädrets gudar är som grinigast. – Första svängen är i oktober- november, i värsta snålblåsten. Men, klarar de den första vintern klarar de nog hela utbildningen, konstaterar Pierre Westerlund med ett stort leende.