Regeringen kallar sin infrastruktur proposition för "Framtidens resor och transporter – infrastruktur för hållbar tillväxt" och den lämnades till riksdagen den 30 september. Man vill alltså satsa totalt 417 miljarder kronor. 136 miljarder ska avsättas för drift och underhåll av statliga vägar, och den summan inkluderar då åtgärder för bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion samt medfinansiering till enskilda vägar. 64 miljarder kronor ska gå till drift och underhåll av statliga järnvägar och 217 miljarder kronor ska användas för att utveckla transportsystemet, det vill säga investera i nya projekt. Av de 417 miljarderna är 22 lån från tidigare beslutade projekt. Infrastrukturminister Åsa Torstensson ser satsningen som en "kraftig ambitionshöjning". – Totalt blir det 3 850 miljoner per år i nytillskott, nu kan vi på allvar rusta och nyinvestera i svensk infrastruktur säger hon. 200 miljarder går till drift och underhåll. – Vi har höjt anslaget för drift och underhåll tre år i rad, nu förstärker vi anslaget för järnväg med 30 procent och för väg med knappt 25 procent, kommenterar Åsa Torstensson. En uttalad ambition i propositionen är att skapa transportslagsövergripande lösningar och att stärka det regionala inflytandet. – Det lokala näringslivet kan också spela en viktig roll, säger Åsa Torstensson. Eftersom infrastruktur tar lång tid både att planera och bygga krävs en stark lokal förankring, anser hon. – Då får vi de angelägnaste projekten där de gör störst nytta. Infrastrukturpropositionen namn ger inga projekt. I stället är det trafikverken och regionerna som ska föreslå vilka projekt de vill genomföra, och dessa förslag ska regeringen ta ställning till nästa höst. – De ska ta fram konkreta projekt för perioden 2010-2021 utifrån den ram som infrastrukturpropositionen ger. Åsa Torstensson hoppas att de anslagna medlen ska växa utöver statens ramar tack vare medfinans iering. – Utöver de 417 miljarderna öppnar vi för medfinansiering, i dag har vi ett tillskott på 30 miljarder, i framtiden hoppas vi att den summan växer. De 30 miljarder som tillkommer i dag utgörs av trängselskatt och brukaravgifter. Infrastrukturpropositionen innehåller inga besked om höghastighetståg, men enligt Åsa Torstensson ska frågan snabbutredas, ett arbete som ska vara klart i september 2009. Det finns också en rad andra frågor som man ska gå vidare med, till exempel hur den fysiska planprocessen ska kunna snabbas upp, hur man ska göra det möjligt för företag att vara med och finansiera infrastrukturprojekt och om även kommuner ska kunna besluta om trängselskatt, något som bara riksdagen får bestämma i dag. – Att företag kan vara med och finansiera är en viktig del, och då är det också viktigt att lagstiftningen kan möta näringslivet, säger Åsa Torstensson. Frågorna ska vara färdig utredda och klara när det är dags att ta beslut om vilka projekt som ska genomföras, det vill säga när region ernas och trafikverkens åtgärdsplaner lämnas in till regeringen nästa höst. Att se över planprocessen är en prioriterad fråga, uppger Åsa Torstensson. – Vi inbjuder till en bred politisk diskussion om hur vi ska kunna öka effektiviteten i planprocessen, regeringen ska se över hela processen, inklusive regelverket. Hon tillägger att det finns mycket att göra även vad gäller effektiviteten i byggprocessen, se artikel intill. Vägverket Produktion, Vägverket Konsult och Banverket Projektering bolagiseras vid årsskiftet, och Åsa Torstenson är inte främmande för att ytterligare omforma Banverket och Vägverket. Nils Gunnar Billinger har redan fått i uppdrag att utreda trafikverkens verksamhet, och ledordet ska enligt Torstensson vara "transportslagsövergripande". Utredningen redovisas i vår och Åsa Torstensson är inte främmande inför tanken att slå ihop till de två eller flera trafikverk. – Jag kan se det som ett rimligt och möjligt alternativ.