Stockholms finansborgarråd Sten Nordin lyfter gärna fram stockholm arnas förtjänster på miljöområdet. – Svensken släpper i genomsnitt ut sex ton koldioxid per år. I Stockholm är genomsnittet fyra ton. På andra sidan Atlanten rör det sig om 22 ton per person och år. Målet för oss i Stockholm är att år 2015 komma ner till tre ton per person och år. Därför välkomnar vi initiativ som passivhus där energiförbrukningen hålls nere redan från början, säger Sten Nordin. I förra veckan var det något av byggstart för bostadsrättsföreningen Stierncrona – 59 lägenheter fördelade på fem stadsvillor i fyra våningar i det kulturhistoriskt intressanta området kring Beckomberga sjukhus. Väl så intressant är att bostäderna uppförs i så kallade passivhus som saknar traditionella värmesystem och radiatorer. I stället används extra välisolerade och lufttäta väggar i kombination med system för återvinning av värmen ur ventilationsluften. Det mekaniska ventilationssystemet tar vara på den värme som främst skapas av de boendes kroppar, elektriska apparater och belysning. Därmed ska det räcka med att tillföra extra värme under de kallaste dagarna. – En familj i en 90 kvadratmeter stor lägenhet i Beckomberga sparar motsvarande 4 600 kronor om året i energi kostnad eftersom husen bara drar hälften av ett normalt hus energiförbrukning. Sammanlagt sparar de boende i de 59 lägenheterna 250 000 kronor om året i driftkostnader. För miljön innebär det 32 ton mindre koldioxid, vilket motsvarar 220 flygresor tur och retur Stockholm-Malmö, säger Mattias Roos, projektchef på NCC Boende. Enligt Jenny Winblad, miljösamordnare på NCC, minimeras projektets klimatpåverkan tack vare energilösningen med fjärrvärme, solfångare och andel i vindkraftverk. Hon betonar att passivhusen dessutom ger bättre inomhusmiljö. – Boende i passivhus har fått mindre problem med astma och pollenallergi för att husen är lufttäta och inomhusluften välfiltrerad. De tjocka väggarna ger även vackra, djupa fönsternischer och en mycket tyst inomhusmiljö, lovar Jenny Winblad. Enligt Tomas Carlsson, vd för NCC Construction Sverige, tillmäts miljö- och klimatfrågorna allt större vikt, något som bland annat kan mätas i ett märkbart ökat intresse för lösningen. Därför är det värdefullt för NCC att få ett referensprojekt även i Stockholm som komplement till äldre projekt i Värnamo, Storfors och Göteborg. Framför allt har västra Sverige stuckit ut som en intressant marknad, men efter en trög start rullar den energisnåla bollen nu allt snabbare. Enligt NCC fanns 55 bostäder i passivhus färdiga år 2006. Företagets bedömning är att det i slutet av 2009 ska finnas 1 000 bostäder klara. Intresset för passivhus har hittills varit störst i de tyskspråkiga länderna. Enligt uppgift har det redan i dag byggts mer än 10 000 passivhus i Tyskland och Österrike. Och fler ska det bli. Det finns nämligen strömningar som verkar för att passivhus ska bli standard i Europa, kanske så snart som 2015.