Branschen krävde fler att slåss om
Bristen på bergarbetare och insikten att Stockholm ska omdanas rejält – berg ska sprängas, tunnlar ska drivas och miltals av vägar och järnvägar ska skära genom berg och dalar under de kommande decennierna – fick till sist sprutt på branschen, som gemensamt krävde av Stockholm Stad att de får åtminstone några utbildade bergarbet are att slåss om framöver. – Citytunneln, Norra Länken och alla andra projekt kräver att det finns bergarbetare. Hela branschen med både fackförbundet Seko, Bergssprängningsentreprenörernas Förening, Stock holms Byggmästareförening och flera entreprenörer ville därför ha en gymnasieutbildning för bergarbetare, minns Pierre Westerlund, yrkeslärare på Kista Gymnasium i Stockholm. Det var nämligen han som våren 2005 fick uppdraget att ta fram just detta – en helt ny bergarbetarutbildning på Kista Gymnasiums byggprogram. Han jobbade då som yrkes lärare på anläggningsinriktningen, och undervisade även i trä och betong. – Uppdraget gick till den största skolan i Stockholm, vi är den enda gymnasieskolan som har alla inriktningar på byggprogrammet. Sedan var det lämpligt att lägga utbildningen i huvudkommunen, eftersom vi har de bästa resurs erna och det är här de största jobben väntas. Vi har dessutom ett stort upptagningsområde, från Skärholmen till Upplands Väsby. Pierre Westerlund har en gedigen erfarenhet av branschen och jobbade länge som anläggningsarbetare. Men när han fick problem med en höft fick han lämna det mer fysiska arbetet och i stället utbilda sig till arbetsledare. 2004 sökte Kista Gymnasium en lärare, Pierre sökte tjänsten och fick sedan utbilda sig till lärare parallellt med jobbet. – Jag har alltid tyckt att det är kul att arbeta med ungdomar och gillar tanken på att jag nu kan föra yrket vidare och förhoppningsvis lämna ifrån mig elever som lyckas. Han tog sig an uppgiften och började med att se på hur andra gör. Det finns bara en annan gymnasieutbildning för bergarbetare i Sverige – Spångberg gymnasiet i Filipstad. – Det finns också en företagsbaserad utbildning på LKAB i Kiruna, men där sväljer LKAB alla färdigutbildade elever, säger Pierre Westerlund. Han hade inte mer än ett halvår på sig att sy ihop hela utbildningen och inledde med att ta reda på vilka kurser som krävs enligt Skolverket. Sedan tog han kontakt med Spångbergsgymnasiet för att se hur de lagt upp utbildningen. Han blev också tvungen att gå flera kurser själv, för att fortbilda sig inom området. Till sist återstod det digra jobbet att ta kontakt med leverantörer, entreprenörer och andra branschföreträdare, i hopp om att få dem att sponsra litteratur, utbildningsmaterial och kanske till och med att få dem att föreläsa för eleverna om just sitt specialområde. – Jag fick ett stort gensvar, alla jag kontaktade var positiva och ser eleverna som potentiella kunder eller anställda, säger Pierre Westerlund. Lobbandet gav alltså resultat, några exempel är Sandvik Mining and Construction som ställer upp med en borriggssimulator som eleverna kan träna på, Nitro Konsult som föreläser om hur man skapar tunnlar och hanterar sprickor, Bergsprängningsentreprenör ernas Förening som bidrar genom att låta sin geolog föreläsa för eleverna om grundläggande geologi och bergmateriallära, och sprängmedelsleverantörer som bidrar med attrapper som eleverna kan öva laddningsteknik på. Pierre Westerlund har också talat med en mängd företag för att få till stånd samarbeten. – Företag som Oden, NCC, Skanska och Veidekke samt flera av medlemsföretagen i Bergsprängningsentreprenörernas Förening har varit generösa och ställt upp med praktikplatser, kommenterar Pierre Westerlund. Eleverna är ute på praktik nästan hälften av tiden, fyra veckors teori följs av fyra veckors praktik på 2-4 företag och tanken är att de ska prova på både ovanjordssprängning, underjordssprängning och tunneldrivning. De ska också göra en praktik på ett företag som servar borrutrustningen, och till exempel följa med en servicebil ut. Kista Gymnasiums senaste landvinning är att de nu är på god väg att få rätt att själva skriva ut sprängkort, det vill säga ett dokument som visar att en person har de rätta kunskaperna för att få spränga. Sprängkortet består av en teoretisk del och en praktisk del. Eleverna kommer att kunna ta kortet i slutet av utbildningen, och eftersom kortet kräver ett visst antal timmars praktiskt arbete utöver den praktik de får i skolan får de ansöka om kortet när de jobbat några månader efter slutförd utbildning. – Det är bara 3-4 i landet som får skriva ut sprängkort och vi är mycket glada över att vi snart kan göra det, det gör att våra elever blir väldigt anställningsbara, säger Pierre Westerlund. Även Bertil Andersson, biträdande rektor och ansvarig för byggprogrammet på Kista Gymnasium är nöjd med hur bergutbildningen artat sig. – Vi var inte sena att nappa när branschen ville ha en utbildning, särskilt inte som vi hade Pierre här. Det föll sig naturligt att vi skulle ha även berg på vårt byggprogram som är det största i Stockholm, säger Bertil Andersson. En positiv konsekvens var också att man därmed också fick en hel klass anläggningselever. – Förut hade vi bara någon enstaka elev. För att stämma av att man fort-farande är på rätt spår träffar Pierre Westerlund branschens företrädare en gång varje år. – Vi har ett programråd där företag, fackliga organisationer och Stockholms Byggmästareförening deltar i regelbundna möten, då går vi igenom allting och ser om vi ligger rätt, och även om vi en del saker kvar att förbättra tycker jag att vi är på god väg.