Infrastrukturministern kunde vid ett seminarium i början av september berätta att regeringen arbetar med två budgetprocesser parallellt, och anledningen är att behoven är så stora att man förutom den stora och långsiktiga infrastrukturpropositionen också måste göra en mer närliggande satsning på infrastruktur, som alltså kommer att finnas med i den kommande höstbudgeten. - Där ska vi ha konkreta, namngivna projekt som ska möta de akuta flaskhalsarna och problemen som i dag hindrar en effektiv transport av gods på väg och järnväg, säger Åsa Torstensson. Hon beskriver den närliggande satsningen som "rejäl", och ett sätt att fylla några av de hål som uppstått. - Både Vägverket, Banverket och regionerna har krävt en rejäl närtidssatsning. Vi konstaterar ju att vi befann oss i en situation där det saknades pengar men där det getts många löften. 80-90 miljarder fattas för att Vägverket och Banverket och det går inte att återta på kort tid. Infrastrukturpropositionen, som utlovas komma "i anslutning" till höstbudgeten, ska sedan innehålla ramar för vad som bör ske under tidsperioden fram till 2021, eller kanske till och med 2040, säger Åsa Torstensson. - Det handlar om ett stort behov, det är viktigt att inse att bra vägar och järnvägar är en förutsättning för det här landet. I infrastrukturpropositionen kommer man inte att hitta namngivna projekt. I stället är det grova ramar och inriktningar som sedan ska fyllas med innehåll. - Regionerna och trafikverken får sedan i uppdrag att göra prioriteringar för vad vi ska göra med dessa pengar. Förslagen går sedan tillbaka till regeringen sent 2009 eller tidigt 2010, och då fastställs vad planen ska innehålla, säger Åsa Torstensson. Hon poängterar att det som kommer med i planen måste vara sådant som kan påvisas ge mer samhällsnytta. - Det räcker inte att en höghastighetsbana kan transportera personer snabbt från Stockholm till Göteborg. Man måste få ut mer på samma spår och uppnå ett bra godsflöde. Det är avgörande att titta på hur man finansierar den här typen av stora lösningar, det krävs att man identifierar vad det innebär för Sverige och för en effektiv person- och godstrafik Åsa Torstensson uppger att hon, bland annat därför, är intresserad av att hitta sätt att medfinansiera till infrastrukturen. - Det är en möjlighet att få ut mer av de kronor staten lägger i infrastrukturprojekten och som därför kan få effekt snabbare. Exakt hur medfinansieringen ska se ut kan hon inte specificera. - Vi är intresserade av att gå vidare med någon form av medfinansiering och vi har samtidigt uppvaktats av flera kommuner som vill vara aktiva i medfinansiering, antingen genom brukaravgifter eller via näringslivet.