Rapporten "Nollvisionen - inga döda i byggnadsmiljön", är framtagen av Byggnads och Byggchef erna. Läsningen är inte direkt upplyftande. I rapporten framgår att det inom byggverksamheten inträffade 6,4 dödsfall per 100 000 sysselsatta under 2007. Det är nästan fem gånger så många som inom arbetsmarknaden i sin helhet. En långsiktig minskning av antalet dödsfall har förbytts i en kraftig ökning. Så här ser den sorgliga statistiken för olyckorna i byggbranschen ut fram till juli i år. En vecka i maj 2008 avled tre byggnadsarbetare. Den 22 maj avled två anläggningsarbetare från nedre Norrland vid ett ras. Dessutom skadades tre personer. Det var vid bygget av den nya järnvägsbron över Älandsfjärden norr om Härnösand som olyckan inträffade. Det var en form till ett brospann som rasade i samband med gjutning då en 50 meter lång sträcka av fackverkskonstruktionen gav vika och rasade till marken. En av dem som klarade sig var 18-årige Daniel Jakobsson och han sa dagen efter olyckan att "man är glad att man över huvud taget finns" och att "sådant här ska egentligen inte kunna hända". Dagen efter – den 23 maj – omkom en polsk byggnadsarbet are vid en fallolycka på en byggarbetsplats utanför Umeå. Den inträffade i samband med byggandet av den nya biogaspannan på kraftvärmeverket Dåvamyran. Mannen arbetade på en ställning, cirka åtta meter över golvplanet inne i kraftvärmeverket. Det är oklart vad som orsakade olyckan, trots att det fanns ytterligare tio personer på plats är det ingen som har sett hur det gått till. Det förefaller dock som om han inte hade någon säkerhetssele på sig. Det var emellertid inte det enda som hände på svenska byggarbetsplatser under maj månad. Den 7 maj friades en fastighetsförvaltare för ansvar för en olycka som inträffade 2004 där en man bröt benet vid en fallolycka i samband med ett rivningsarbete vid Ånge kommunala bostadsbolag. I fyra år hade förvaltaren alltså fått vänta på en friande dom för en svår olycka som drabbade en anställd inom företaget. Den 14 maj var det definitivt fastslaget att företaget Latep vid det kinesiska bygget Dragon Gate i Älvkarleby ska betala 1,1 miljoner kronor i vite. Företaget bröt mot arbetsmiljöreglerna när de arbet ade med en bygghiss som var förbjuden att använda. Eftersom den inte var godkänd, hade flera felaktigheter och bedömdes som farlig plomberade Arbetsmiljöverket hissen. Trots detta bröts plomberingen och hissen användes. Den 15 maj rapporterades att Arbetsmiljöverket i Kalmar stoppat takarbetet på två arbetsplatser där byggnadsarbetare jobbade utan skydd. I det ena fallet gick byggnadsarbetare på 5-6 meters höjd utan något fallskydd och i det andra fallet la byggnadsarbetare om takpannor cirka sex meter upp utan skydd. Den 16 maj välte en grävmaskin när ett stenblock lossnade och rev med sig grävmaskinen som störtade nedför ett 15 meter högt stup väster om Sundsvall. Föraren följde med vid raset och fick skadad föras med ambulans till sjukhus. Skadorna bedömdes dock inte vara allvarliga. Den 22 maj stoppade skyddsombudet arbetet med fasadskivor med glasfiber på en arbetsplats vid Nacka Forum i Stockholm eftersom de anställda blött näsblod och hostat efter jobb med skivorna. Dagen efter återupptogs arbetet efter Arbetsmiljöverkets inspektion med förbehållet att full skyddsutrustning bland personalen krävdes. Den 24 maj höll en man på med skyddsarbete på Södersjukhuset i Stockholm när han och hjullastaren som han satt i plötsligt störtade över en kant och ner i en fem meter djup grop. Mannen fördes till sjukhus men fick inte några livshotande skador. Den 26 maj kastades en dumper förare ur bilen när lastbils taket fastnade i en tunnel på Gotland. Han klarade sig med några skrapsår, men det hade kunnat sluta riktigt illa, enligt arbetschefen på plats. Två män åtalades för vållande till annans död den 27 maj för en dödsolycka som inträffade i april åter före. Olyckan inträffade när en 28-årig man klämdes ihjäl av en schaktmaskin. Den 30 maj var två byggnadsarbetare nära att omkomma när taket rasade in vid en ombyggnad på gamla kirurgkliniken vid Gävle sjukhus. De undkom döden genom att kasta sig ut ur rummet när tonvis med tegel och betong rasade in. Sju av tio byggnadsarbetare som är över 50 år har genom sitt arbete fått bestående skador eller åkommor som påverkar deras förmåga. Endast 16 procent av alla 50-åriga byggnadsarbetare har ingen åkomma. I rapporten konstateras att arbete inom byggnadssektorn avviker från arbete inom flertalet andra sektorer: n För det första är arbetsplatserna tillfälliga och finns bara så länge det aktuella projektet pågår. n För det andra är varje bygge mer eller mindre unikt, där de olika momenten är svåra att standardisera. n För det tredje är arbetet fysiskt krävande och möjligheterna att rationalisera det är begränsade. n För det fjärde är de ekonomiska faktorerna sådana att det finns en stark tidspress på byggprojekten, eftersom det binds mycket kapital i projekten och det är först när projektet är färdigt som det går att få inkomster på kapitalet. De undersökningar som gjorts om arbetsmiljön inom byggsektorn bekräftar bilden av stora arbetsmiljöproblem. Det gäller de undersökningar om arbetsmiljön och arbetsorsakade besvär som gjorts av Arbetsmiljöverket och SCB. De stämmer överens med den stora studie som Afa presenterade i juni 2008, som bland annat visade att asbest fortfarande är ett stort problem i byggsektorn. Och det överensstämmer med den praktiska erfarenhet som de som är verksamma i byggsektorn har. Problemen gäller till exempel den belastningsergonomi som finns inom byggverksamheten. Byggverksamheten omfattar cirka 250 000 sysselsatta, av vilka 92 procent är män. 150 000 personer, sex av tio, upplever dagligen arbetet ergonomiskt påfrestande. På hela arbetsmarknaden är det lite drygt var tredje som har motsvarande upplevelse. Det är således dubbelt så vanligt att ha ergonomiskt påfrestande arbete inom byggsektorn som på arbetsmarknaden i sin helhet. Inom byggsektorn är det drygt hälften, 57 procent, av männen som har påfrestande arbetsställningar, vilket ska jämföras med var tredje av samtliga på arbetsmarknaden. 54 procent av männen inom byggsektorn har påfrestande tungt arbete, vilket ska jämföras med 26 procent av samtliga på arbetsmarknaden. Det är vanligt med påfrestande ensidiga arbetsrörelser i byggverksamheten, 40 procent jämfört med 29 procent på hela arbetsmarknaden. Det är också fyra av tio inom byggverksamheten som måste lyfta minst 15 kg åt gången flera gånger dagligen. De tunga lyften, de påfrestande arbetsställningarna och de ensidiga arbetsrörelserna sätter också sina spår i antalet anmälda belastningsskador, cirka 1 200 nya fall 2006, som utgör en dryg fjärdedel av samtliga anmälda arbetssjukdomar och arbetsolyckor inom byggverksamhet. Av dessa var 700 orsakade av långvarig påfrestning på kroppen och bedömdes som en belastningssjukdom, medan 500 kunde hänföras till en fysisk ansträngning utöver det normala och därmed var att hänföra som en belastningsolycka. Mellan 2004 och 2006 anmäldes till exempel tio belastningssjukdomar per 1 000 sysselsatta bland betong arbetare, sex bland golvläggare, fem bland murare och fem bland anläggningsarbetare. Genomsnittet för alla yrkesgrupper är två per 1 000 sysselsatta. Däremot dominerar den fasta industrin när det gäller antalet anmälda arbetsolycksfall som lett till sjukfrånvaro. I topp ligger stål- och metallframställning med nästan 25 olycksfall per 1 000 förvärvsarbetande. Byggande av hus ligger på åttonde plats med drygt 15 olycksfall per 1 000 förvärvsarbetande. Däremot tyder data på att olycksfallen inom byggandet leder till betydligt svårare skador. Drygt hälften av de olycksfall som inträffar leder till fler än 14 frånvarodagar, vilket är avsevärt mer än vad som gäller inom industrin. Det finns en betydande skillnad mellan könen. Bland männen är dödsfallen 2,6 per 100 000 arbetstagare och bland kvinnorna 0,1. Skillnaden kan till stor del förklaras av vilka näringsgrenar som män respektive kvinnor arbetar inom.