Nyköping. Trenden med kranlyft vinner terräng. Lyft från land över vatten kan ersätta dyrare, långsammare och miljö skadligare tekniker. I juni skiftade Havator fyra järnvägsbroar i centrala Göteborg. I september kommer Havator också att byta en järnvägsbro i centrala Sunne. Det sker med hjälp av tre kranar i samverkan, en stor fackverk på 600 ton och två hydraulkranar på 500 ton. Att byta tunga och stora broar är annars ett komplicerat och tidskrävande jobb, det vill säga med konventionella metoder. Det alternativ som annars skulle gällt i Ny köping var pålning, arbetsbrygga och lansering. Sammanlagt 22 pålar över hela ån skulle blivit facit. Hela brobytet med administration och projekt ering uppgår till en kostnad av 75 miljoner kronor. Åke Bergbom, projektledare på beställaren Banverket i Mälardalen räknar med att kranlyftet halverade stilleståndstiden för järnvägen. Fredagen den 8 augusti stängdes trafiken av och fredagen den 15 augusti skulle den öppnas igen. - När Nordens största kran finns i Sverige bör vi utnyttja den och få ett snabbare brobyte. Jag ser inga problem alls med tekniken. Vi slipper också den tröga juridiska proceduren med vattendom. Vid pålning rörs sediment upp vilket stör bland annat målarmusslorna. Eventuellt hade flytt av populationen vid stranden blivit aktuell. Kranlyft innebär många fördelar. Jag är övertygad om att tekniken kan sprida sig till Banverket i hela landet. Förutom miljöfördelar och tidsvinst innebär Havators tekniska lösning dessutom ett lägre pris. Halva Nyköping verkade ha samlats vid brofästet vid sidan av Folkungavallen när brolyftet skulle ske. Bron hängde redan stadigt i kranen några meter ovanför brolagren. Föraren Krister Enarsson har varit anställd hos Havator sedan år 2 000. Certifikatet tog han redan 1973 och nu styrde han med precision bron så att lagren passades ihop. Allmänt jubel utbröt när bron var på plats. Skulle den hålla? Jo det gjorde den och åskådarna från vardera sidan kunde gå ut på bron och mötas. - Jag var i förarstolen redan klockan sju och var klockan nio färdig att utföra lyftet så nu känns det bra att det är gjort, säger Krister Enarsson. Bengt Lunneborg är arbetschef vid entreprenören Vägverket Produktion. Han är lyrisk. - Det här är en jättegrej. Att få hit Nordens största kran är stort. Kranen kan lyfta 1 250 ton så 300 ton var egentligen inte så mycket med tanke på kranens kapacitet. Innan den nya bron lyftes hade den gamla bron med en vikt på 200 ton lyfts bort på lördagen. Hur började lyfthistorien? Nyköping hade en bro i järn från 1910 - en ganska vanlig bro i det svenska järnvägsnätet, det vill säga sliten och dags att bytas ut. - Vi började i januari undersöka hur den nya bron skulle komma på plats. Vi tänkte att man måste kunna lyfta bron och vi räknade på jobbet. Vi kontaktade Havator som blev eld och lågor. Tekniske experten Lars-Olof Carlsson räknade på jobbet. Förtroendet för Havator har varit fullständigt, säger Bengt Lunneborg. Havators medieansvarige i Sverige, Greger Toolanen, kan se brolyftet som en landvinning för kranlyft över vatten. - För första gången har flera broar över vatten på kort tid bytts ut via krankraft. Det är intressant att visa hur mycket man kan åstadkomma med starka kranar. Många är skolade i gammal teknik men nu förändras det så smått. Tekniken tar sällan stora steg men vi har kommit en bit på väg. I Nyköping var det var första gången som Havator Groups Terex Demag CC/PC 6 800 skulle göra ett lyft i Norden och dels var det första gången som Anatov 124 landande i Skavsta. Havator hyr inte ut en kran utan säljer ett koncept. - Det är ett stort ingenjörsarbete för att förtydliga det hela. Det gäller allt från flytten av den gamla bron till att den nya kommer på plats, säger Greger Toolanen. Havator använder ett tredimensionellt Cranimation-program som bygger på Autocad (computer-aided design). Med hjälp av det kan lyften och förflyttningarna planeras detaljerat på förhand, och på detta vis tryggas lyftet och valet av en optimal utrustning. Havator svarade även för förflyttningen av den gamla bron med sin specialtrailer, en multi-wheel trailer. Specialtrailern kan utföra mycket tunga förflyttningar, även i trånga utrymmen där trailern kan manövreras behändigt. Transport erna bygger på SPMT-tekniken (self propelled modular trailer). SPMT-axlar används då omgivningen ställer sådana krav på transporten att förflyttningen är möjlig endast med hjälp av datorstyrning och fri placering av rörelse banan. Massorna som man kan flytta med hjälp av SPMT-axlar väger flera hundra eller tusen ton. De tyngsta förflyttningarna som man gjort med hjälp av SPMT-tekniken har vägt runt 15 000 ton. - Med en kombination av fyra och sex axlar kan trailern ta mycket tung last, 35 ton på varje axel, vilket gör att trailern klarar 5 000 ton på ett bräde, säger Lars-Olof Carlsson, Havators projektansvarige. År 2007 förstärkte Havator Transport sin utrustning med 104 axlar Goldhofer PST/SL-E självgående trailers och tre 360 kW Deutz Power Pack-kraftenheter. Havator Transport tog ett nytt steg i utnyttjandet av SPMT-tekniken. Därmed växte Havators transportkapacitet till 5 000 ton. Att få fackverkskranen på plats i Nyköping var en logistisk utmaning. Kranen anlände till Skavsta flygplats så sent som på onsdagen veckan innan bron skulle lyftas på plats. Egentligen skulle kranen kommit fem dagar tidigare men problem uppstod. Kranen skulle fraktas på väg från Tyskland men den livliga semestertrafiken risk erade att äventyra tidtabellen. I stället fick delar av frakten lösas med flyg. Anatov, ett av världens största fraktflygplan från Uralbergen (det finns 40 Anatov i världen) med en maxvikt på 120 ton fraktade kranens motor och överdel vägande 60 ton, övriga delar transporterades i förväg per landsväg. Kranen väger totalt 1 200 ton. Motorn och överdelen flögs direkt från Terex Demags fabrik i Tyskland (Zweibrücken) till Skavsta flygplats utanför Nyköping. Havator fick med sig många nyttiga erfarenheter från Nyköping för framtida lyft. – Vi är nöjda och blickar nu framåt. Det är klart att det alltid tillstöter problem under svåra lyft som denna, men vi löste dessa. Jag tror nu att vår tekniska lösning för tunga brobyten kommer att bli allt vanligare i framtiden, säger Lars-Olof Carlsson. Fackverkskranar tar betydligt högre vikter än mobilkranar. – Fackverket gör kranen stabilare och gör att den står stadigare. Kranar som kan ta stora vikter är viktiga för tekniken med kranlyft, säger Lars-Olof Carlsson. Den stora fackverkskranen kostade 80 miljoner kronor i inköp vilket tarvar en hög utnyttjandegrad. Mikael Bosma är platschef vid Vägverket Produktion. – Vi har plockat ihop det bästa laget och nu med facit i hand, så är vi nöjda hela vägen. Den här modellen med lyft av broar får vi se mera av i framtiden. I samband med brobytet passade man på att förstärka järnvägsbanken. Hans Johansson, maskinentreprenör från Hebbelelles Schakt slet sig från 73:an, motorvägsbygget mellan Stockholm och Nynäshamn. Under helgen hade han schaktat ur järnvägsbanken och fyllt på med frigolit och annat material med hjälp av Komatsun PC290 från 2008. - Det är fullt sjå. Komatsun har snart gått 1 500 timmar. Jag har arbetat vid motorvägsbygget sedan i oktober förra året och ska fortsätta till nästa sommar, säger Hans Johansson. När bron satt där den skulle var det dags att gjuta fast lagrena. - Vi blandar bruk och gjuter fast lagrena vilket kommer att ta några timmar. Sedan ska det torka. I morgon lägger vi på en halv meter makadam på bron, därpå slipers och järnvägsräls, säger Johnny Lindström vid Vägverket Produktion. Havator har kranar av olika slag i sortimentet, från monteringskranar med lyftkapacitet på fem ton till supertunga fackverkskranar vilka möjliggör alla typer av lyft. Havators lyftutrustning är indelad i monteringskranar som används inom industribranschen och bilburna kranar med hydraulisk teleskopbom vilka används i tätorter och i industri. Till de största av dessa kranar hör 500 tons Demag AC 500, det vill säga terränggående roughterrain-kranar med hydraulisk teleskopbom samt fackverkskranar och tornkranar. Det senaste tillskottet och exempel på supertung och effektiv utrustning är larvgående och bilburna Demag CC 6 800 fackverkskranar på 1 250 ton och 600 tons Demag CC 2 800. Havators verksamhetsområde och hemmamarknad är hela Skandinavien, de baltiska länderna och Ryssland.