Under Almedalsveckan 2006 anslog eniga borgerliga partier tonen inför valet några månader senare med förslaget att avveckla fastighetsskatten. Under årets Almedalsvecka presenterade Aktuellt i Politiken en Sifo-undersökning som visar att två tredjedelar av det svenska folket anser att Alliansregeringen svikit sitt vallöfte. Vad värre är, är att dagens höga beskattning på boende märks i form av kraftigt minskad efterfrågan på bostäder trots att behovet är stort. I spåren följer såväl minskad tillväxt som minskad sysselsättning och en onödig be lastning för den svenska ekonomin. För den som ändå förordar hög boendebeskattning presenterades en alternativ fastighetsbeskattning, förklädd till klimat skatt under årets Almedalsvecka. Bakom förslaget står HSB, Riksbyggen och Naturskyddsföreningen som vill att fastighetens miljö belastning ska styra nivån på fastighets- (förlåt) klimat skatten. I ett avseende är det definitivt en förbättring mot dagens situation som är den rakt motsatta. Ju större de klimatinriktade invest eringarna är i dagens bostäder, desto högre blir skatten. Målet är i stället en skatt som stimulerar fastighetsägare till att effektivisera energianvändningen, minska på utsläppen av växthusgaser och minska klimatbelastningen. Den som betalar skatten ska själv kunna påverka skattenivån genom att investera för ett bättre klimat. Förslagsställarna betonar att såväl byggande som boende vanligtvis baseras på långsiktiga strategier. Därmed är det olyckligt med dagens situation där olika politiska uppfattningar skapar ryckighet som även kan påverka retroaktivt. Önskemålet är därför en klimat skatt som är framtagen över blockgränserna och ger möjlighet till långsiktiga regler som håller över flera mandatperioder oavsett regeringens färg. Det är också vikt igt att fastighetsägarna får rejäla incitament för sin klimat anpassning. Förslagsställarna betonar även att en stimulans på kort sikt kommer att öka takten i omvandlingen. Förslaget diskuterades livligt vid en paneldebatt under Almedalsveckan och togs emot väl av flertalet deltagare. – Det finns all anledning att se över det nuvarande systemet. Klimatmedvetenheten ökar och klimatpåverkan bör vägas in vid beskattningen. Förslaget ger stimulans i rätt riktning. Man bör dock fundera vidare på en kombination där skatten baseras på både klimatprestanda och taxeringsvärde så att man tar ut mer skatt på de dyraste fastigheterna, sade Sven-Erik Österberg, socialdemokraterna. Miljöpartiets Per Bolund var mycket positiv till förslaget, i synnerhet som det nuvarande systemet upplevs som väldigt orättvist. – Det är bra med en blockövergripande överenskommelse för att skapa den långsiktighet som behövs. Samtidigt är det viktigt att det utarbetas färdiga förslag. Det får inte bara bli löften i valrörelsen som sedan inte infrias och gör folk besvikna. – Det får inte vara ett skattesystem som innebär att åtgärder för att sänka energiförbrukningen höjer taxeringsvärdet. Vi måste också undvika tröskeleffekter som stänger in gamla tanter i stora villor för att de inte har råd att flytta, sade Per Bolund. Även Fredrik Schultze, moderat erna, betonade betydelsen av att lösningen måste frikopplas från taxeringssystemet. Han var också tydlig på en annan punkt. – Vi vill inte rikta skattesänkningar mot den här sektorn. Då sänker vi hellre inkomstskatten. Allra tydligast var dock Annika Creutzer, chefredaktör på Privata Affärer. – Stolligheter som fastighetsskatten måste bort, sade hon och konstaterade att utredningen dessutom gjorts med Stockholmsglasögon. – I Norrland blir skattebespar ingen cirka 2 000 kronor. Det måste ses mot kostnader för invest eringar i exempelvis berg- eller jordvärme på kanske 100 000 till 150 000 kronor. De stora pengarna för fastighetsägaren ligger i sänkt energiförbrukning. Problemet är att alla inte har råd. Skippa tanken på fastighetsskatt. Stimulera i stället de fastighets ägare som inte har råd, sade Annika Creutzer.