– Lagstadgad minimilön är den modell som bäst främjar tjänstekonkurrens. Samtidigt har den minst negativ inverkan på den svenska kollektivavtalsmodellen, anser Teknikföretagens chefs jurist Anders Weihe. Fri rörlighet av varor och tjänster är väsentliga hörnstenar för EU, vilket också regleras i lag. I Sverige har vi med hjälp av kollektivavtalen byggt upp ett system som gör det möjligt att åsido sätta fri konkurrens – i varje fall med avseende på lönekostnader. Fackföreningarna fungerar som en utbudskartell och har genom sin oinskränkta konflikt rätt ett oerhört starkt verktyg som omöjliggör för exempelvis utländska aktörer att konkurrera med lägre lönekostnader. Detta utnyttjade exempelvis Byggnads – med benägen hjälp av andra fackliga aktörer och den dåvarande regeringen – för att kasta ut det lettiska byggföretaget Laval från ett projekt i Vaxholm. Det svenska agerandet bedömdes som principiellt viktigt och EG-domstolen har tydligt slagit fast att "den svenska modellen" inte är förenlig med gällande europeisk lagstiftning. Ytterligare domar visar att den typ av protektionism som Sverige förespråkar inte tolereras. Enligt Anders Weihe accept erar det så kallade utstationerings direktivet bara tre alternativ för minimiskydd vad gäller lön för arbetstagare som arbetar i ett annat EU-land: lagstadgad minimi lön, allmängiltigförklaring av kollektivavtal samt extension av allmänt gällande kollektivavtal. Bland annat Lavaldomen visar att den svenska hemmagjorda "fjärde väg" som kallas Lex Britannia inte accepteras. – Enligt EG-rättens diskrimineringsförbud är det inte möjligt att behandla utstationerade arbets tagare annorlunda än inhemska arbetstagare. En konsekvens är att utländska utstationerande företag inte kan påtvingas ett minimi lönesystem om det inte också gäller för svenska företag, sade Anders Weihe. Enligt Anders Weihe går det heller inte att kräva att det utländska företaget ska tillämpa andra regler än de som är angivna i lag om exempelvis arbetstid, arbetsmiljö och icke-diskriminerande behandling. Men vad som är väl så vikt igt är att utländska företag som inte är etablerade i Sverige inte kan åläggas att teckna svenskt kollektivavtal. Facket kan visserligen fråga om företaget vill teckna ett kollektivavtal, men får inte vidta stridsåtgärder för att tvinga fram ett undertecknande. Anders Weihes bedömning är att den enklaste anpassningen till gällande lagstiftning är systemet med författningsreglerad minimilön. Anledningarna är då främst att minimilöneregleringen kopplas bort från kollektivavtalsregleringen och att risken för eventuella tillämpningsproblem vad gäller oorganiserade arbets tagare och tillsyn minskar. Teknikföretagens utspel uppskattas inte av Stefan Löfven, förbundsordförande i IF Metall, som föredrar avtal före lag. – Det är inte så smart att byta kurs utifrån ett par domar i EU. Vi har bättre produktivitet i Sverige. Därför är det motiverat med högre lön. Om "tjecken" kommer sänker vi vår produktivitet på sikt. Lagstadgade minimilöner sänker efter hand både minimilönerna och produktiviteten, sade Stefan Löfven vid den debatt som följde utspelet. – Det är fel att lyfta ut minimilöner för lagstiftning. Parterna tappar greppet om någon annan får ansvar för vissa delar, sade Stefan Löfven. Inte heller LO:s Erland Olausson jublar över förslaget. – Det ska vara lika lön för lika arbete. Gud bevare mig för en myndighet som sätter minimilöner, diskuterade i riksdagen för olika yrken, och någon som inspekterar, sade Erland Olausson. – Om arbetsgivaren vill ha lagstiftning där de vill, och vi där vi vill – exempelvis om fastanställning – då är min prognos att det inte blir något huvudavtal. Nils Karlsson, vd för Närings livets forskningsinstitut Ratio, påminde under debatten om att vi inte kan välja om vi vill följa lagen. – Lagen får konsekvenser. Bra eller dåliga kan diskuteras, men nu är det upp till regering och riksdag att se till att vi klarar det, sade Nils Karlsson. Anders Weihe hade redan tidigare påpekat att en anpassning till gällande lagstiftning också borde innebära en begränsning av fackens oinskränkta rätt till stridsåtgärder. Eftersom stridsåtgärd erna inte får sättas in mot arbets givare som utstationerat arbets tagare till Sverige innebär möjligheten helt klart att den fria kon kurrensen kan sättas ur spel.