Missnöjet med dagens modell för planering och finansiering av transportinfrastrukturen är mycket utbrett ute i landet. Samtliga kommuner, landsting och regioner vill ha ökade satsningar på infrastrukturen. Nio av tio vill ha kraftiga satsningar. Det visar en enkätstudie som presenterades av Sveriges Kommuner och Landsting under Almedalsveckan. – Det saknas mångmiljard belopp till Sveriges eftersatta väg- och järnvägsnät. Systemet för hur vägar och järnvägar planeras, finansieras och byggs är ohållbart och måste ses över grundligt, hävd ade Anders Knape. – Alla kommuner, landsting och regioner vill se ökade satsningar på infrastrukturen eftersom de anser att ett effektivt transportsystem är avgörande för att skapa lokal och regional tillväxt, sade Anders Knape, ord förande för Sveriges Kommuner och Landsting. Praktiskt taget alla är överens om att såväl investeringar som underhåll av väg- och järnvägsnäten är mycket kraftigt eftersatta. Enligt Anders Knape krävs investeringar i de svenska väg- och järnvägsnäten för mer än 500 miljarder kronor fram till år 2013. De statliga anslagen täcker inte mer än 40 procent av behoven. Irritationen blir inte mindre av att den statliga infrastrukturen är en ren vinstaffär för staten. Anders Knape hänvisar bland annat till siffror för 2005 som säger att staten drog in 46 miljarder kronor i olika skatter och avgifter från väg- och järnvägstrafik. Samtidigt slussades inte mer än 30 miljarder kronor tillbaka till infrastrukturen i form av investeringar, drift och underhåll. Sedan dess har pris erna på drivmedel skjutit rejält i höjden, vilket ytterligare ökat de statliga intäkterna. Anders Knapes bedömning är att staten inte tar sitt ansvar för transportinfrastrukturen. Hans slutsats blir då att det finns många fördelar med att öka kommuners, landstings och regioners inflytande över vägar och järnvägar, framför allt över det regionala vägnätet. Bland annat uppnås ökad närhet till medborgarna, vilket ska leda till ökad effektivitet och bättre problemlösningar. Dessutom skapas förutsättningar för samordningsvinster vid planering för bostäder, service, näringsliv, kollektivtrafik och infrastruktur. Enkätstudien, som genomförts av Statens Väg- och Transport forskningsinstitut, visar att de regionala beslutsfattarna är klart positiva till ett ökat lokalt och regionalt ansvar. Ett aber finns dock. En förutsättning är nämligen ekonomisk kompensation. I prak t iken genom att regionerna får del av de skatteintäkter som kommer från vägtrafiken. – När hela Sverige ropar efter nya investeringar och en fungerande planeringsprocess är det hög tid för regeringen att snarast kraftigt öka anslagen till vägar och järnvägar samt tillsätta en utredning för att lösa dagens problem. Det är dags för Sverige att ta sig från botten till toppen bland länder i Europa som satsar på transportinfrastrukturen, sade Anders Knape. – Det här är en av de viktigaste frågorna för våra medlemmar. Infrastrukturen är avgörande för konkurrenskraft och utveckling, sade Anders Knape. Ett mycket talande exempel lyftes fram av Ilmar Reepalu, kommunstyrelseordförande i Malmö. – Öresundsregionens framgång och tillväxt bygger helt och hållet på infrastruktur. Kollektivtrafiken i Skåne har ökat med 300 procent på sju år, betonade Ilmar Reepalu som inte tror att utvecklingen blivit densamma utan satsningarna på bland annat Öresundsbron och anslutande infrastruktur.