Skänninge. För att klara Energimyndighetens mål om tio terawatttimmar vindkraftsel år 2015 behöver vi bygga 3 000-6 000 (beroende på storlek) nya vindkraftverk i Sverige under de närmaste sju åren. Det är vind i seglen för vindkraften. I ångorna från växthuseffekten har grön avågenfolket ersatts av investerare. Av Vestas kunder är runt 90 procent stora företag. Senast deklamerade Volvo att företaget har som mål att alla fabriks enheter världen över ska försörjas med förnyelsebar energi. Till exempel har tre vindkraftverk byggts vid fabriken i belgiska Gent och för fabriken i Tuve utanför Göteborg finns planer på en vindkraftpark. Volvo är en av Sveriges 20 största energi förbruk are. Efter Gotland och Halland är Östergötland vindkraftstätast i landet. Nu ska ett vindkraftverk till upp i Skänninge utanför Mjölby. Projektledare Richard Nirvin från Vestas, tycker om att slita sig från skrivbordet trots att Martin Timells gördetsjälv-anda har resulterat i ett brutet och gipsat ben efter fall från stege. Vindkraften går dock långt ifrån på kryckor. För femton år sedan levererade Vestas, med runt 100 anställda i Sverige och numer med huvudkontor i Malmö, cirka 30 vindkraftverk om året, i dag 3-4 gånger mer och nästa år ser prognosen ut att peka på runt 150-160 verk i Sverige. – Vindkraften i Sverige har formligen exploderat, upp till 6 000 nya vindkraftverk fram till år 2015 behöver installeras för att klara uppställda mål och Vestas hoppas få förtroendet att vara en av huvudleverantörerna. – Vi rekryterar hela tiden nya medarbetare men det är svårt att få tag på folk med erfarenhet. Vi behöver rekrytera inom ekonomi, teknik, ja över hela linjen. Efterfrågan är större än produktionen hinner med och leveranstiderna kan ibland dra ut på tiden. – Större verk är en bättre affär för köparen. Vi säljer nu oftast större parker med flera vindkraftverk än enskilda verk. Det beror på att kund erna nu allt oftare är stora energi- och investmentbolag, säger Richard Nirvin. Efter fem års väntan ska bonden Lars Öhman få sitt andra vindkraftverk, så lång tid tog det nämligen att få tillstånd. – Trots att alla visste vilka förutsättningar som gäller eftersom det nya vindkraftverket står bredvid mitt gamla, muttrar han. Att korta tillståndsprövningen för vindkraftverk är ett av önskemålen på energiverkets lista för att underlätta utbyggnaden av vindkraften. Processen är redan uppsnabbad genom att miljötillstånd är slopat. – Man har lagt ihop minus och plus och hamnat på plussidan, summerar Lars Öhman. Investeringen för vindkraftverket uppgår till tolv miljoner kronor, men då ingår alla förberedelser och montage. Vindkraftsutbyggnaden ger maskin entreprenörer och maskin uthyrare jobb. När vindkraftverket ska på plats har först en grävmaskin grävt provgropar i området. Provgrävningen har inspekterats av en arkeolog. Syftet är att inga fornlämningar ska ryka när verket sätts upp. Egentligen en ganska onödig bestämmelse enligt Lars Öhman. – För att anlägga en grund behöver man inte gå djupare än när vi plöjer. Här är också plan mark tidigare vattenfylld mark, fyndplatserna är oftast på kullar eftersom man byggt boplatser där. För Hillbrandts Bygg på orten blev dock kravet en inkomstkälla när man kunde skicka dit en förare och gräv maskin. När arkeologin gjort sitt kunde Befab, med huvudkontor i Mjölby och stora på mark- och anläggning i Östergötland, ta vid och anlägga kranplatsen. Matjorden togs bort och grus fylldes på. Klas Svensson är montageledare. – Kranplatsen ska klara 20 ton per kvadratmeter. Att kranarna sjunker ner är ingen hit. Klas Svensson lott är bland annat att ansvara för säkerheten vid varje montering av ett vindkraftverk. Han ska se till att inga olyckor händer. – Jag ska kontrollera att allt är kopplat, att allt hänger i lyftutrustningen som det ska. Säkerheten är absolut viktigast av allt och går inte att tumma på. Oftast tillkommer en väg när ett vindkraftverk ska byggas, en väg som ska bära trailers med delar av vindkraftverket. Sju trailers har det tagit för att frakta vindkraftverket till Skänninge. Men här fanns det redan väg fram till spannmålsodlingarna som dög bra. Det finns två urtyper av fundament för vindkraft på land. Om marken består av djup lera driver man ner betongpålar och anlägger ett så kallat pålfundament. Finns det hårdpackad morän under lerjorden kan man i stället välja ett gravitationsfundament, en betongkonstruktion som väger cirka 1 000 ton. Fundamenten till vindkraftverket utförs av Mobjer Entreprenad i Falkenberg. Lars Öhman är bonde för Stavlösa gård. Han säljer energin till Östkraft. Av de privatpersoner som köper vindkraftverk utgör bönder en stor grupp. – På bara ett år har vindkraftverket producerat så mycket energi som det går åt att bygga det. Ofta är det lantbrukare som är intresserade, eftersom de även kan arrendera ut mark för runt 100 000 kronor per vindkraftverk och år. – En bonde frågade om han skulle satsa på grisstall eller vindkraftverk och valde det senare, säger Klas Svensson. I år levererar Vestas över 90 vindkraftverk. De flesta är på 2 MW och 95 meter höga, bara ett fåtal är under 1 MW och med tornhöjder på 65 eller 74 meter. Dessa beställs oftast av privatpersoner. Vindkraftverket i Skänninge är 65 meter högt. Två Demag mobilkranar behövs för att få vindkraftverket på plats, en hundratonnare och femhundratonnare. De kommer från Kynningsrud krandivision med över 100 mobilkranar med lyftkapacitet från 20 till 600 ton, system för tunga lyft med klättertorn och domkraft samt transportredskap som har utformats för att klara flyttning av konstruktioner på upp till flera tusen ton. Krandivisionen består av företagen Kynningsrud Kran i Norge och Sverige. För i mars i år slog Kynningsrud och norska Stangeland ihop sina påsar inom mobilkranar. Kynningsrud Kran och Stangeland Kran marknadsförs under samma namn och ledning som i dag, men samlas i det gemensamt ägda holdingbolaget Nordic Crane Group AS. Meningen är att verksamheterna ska kompletettera varandra. Kynningsrud är först och främst positionerat mot lyft för byggentreprenörer, tung industri, petrokemisk industri samt vindkraftsmarknaden i Norge och i Sverige. Stangeland har sin styrka inom oljerelaterad verksamhet samt inom bygg entreprenader och industri längs norska kusten. Med nästan 300 mobilkranar och kranbilar vill gruppen vara marknadsledande på den skandi naviska marknaden. De sammanslagna företagen kommer att ha verksamhet längs hela norska kusten, från Halden i syd och ost till Hammerfest i norr. På svenska sidan kommer företaget att ha sin huvudverksamhet i Syd- och Mellansverige. Gruppen har 375 medarbetare och förväntas nå en omsättning på runt 750 miljoner svenska kronor under 2008. Vindkraften omsätter runt tio procent av kranverksamheten. Robert Tunmats ansvarig är projektledare. – Att montera vindkraftverk ökar hela tiden så vi måste komplettera med nya mobilkranar. I år köper vi in en ny Demag mobilkran på 500 ton och nästa år kommer en tvillingkran. Båda har ett års leveranstid så väntan är lång. Kynningsrud på västkusten med depåer i Göteborg, Lysekil, Munkedal ochTrollhättan sysselsätter 70 personer. Två av dem är förarna Hasse Alfredsson och Jonte Jaloma. Den senare kör en Demag på 500 ton med maxlyfthöjd 143 meter och den förstnämnda en Demag på 100 ton. Förarna kommer direkt från ett montage av ett vindkraftverk 25 mil längre bort i Alstermo utanför Växjö. Med 50 kilometer i timmen och följebil både före och efter får man lägga på någon körtimme. – En mobilkran är ingen personbil precis. En följebil kommer från Kynningsrud, en är inhyrd. Vi har fått söka dispens också, säger Hasse Alfredsson. – Hundratonnaren är från 1995 men har fått hänga med för att den hållit så bra. Den är blå, men att se fabrikatet utifrån färgen kommer inte att vara möjligt framöver eftersom alla företagets mobilkranar kommer att vara lacker ade i grönt. Ett kännetecken för Kynningsrud. Killarna är borta hemifrån nästan halva året eller 150 nätter, när man bor på olika hotell i hela Sverige. – Vi har förstående familjer, det måste man ha. Ibland kan det dröja 2-3 veckor innan vi kommer hem. Kynningsrud har fyra stora mobilkranar vikta åt montering av vindkraftverk Vindkraftverket består av fem delar; botten, mellandel, topp, maskinhus och rotorpaket. Så sammanlagt är det frågan om fem lyft på vardera mellan 20 och 45 ton, hela tornet väger 96 ton. Kynningsruds åtaganden regleras genom ingångna avtal i början av året. – Vi får veta redan i början av året hur det kommer att se ut med Vestas behov, ju närmare tidpunkten för monteringen, desto mer exakta klockslag. Vi är ju beroende av att hela kedjan med provgrävning, anläggande av vägar med mera håller deadline, säger Jonte Jaloma. Effektiv tid tar det sex timmar att montera upp ett vindkraftverk med 65 meters höjd. Men verkligheten ser oftast annorlunda ut än den i teorin. Det visar sig att några hylsor till lyftbeslagen måste justeras så Klas Svensson åker in med dem till en verkstad i Motala. Annat som kan spöka är alltför hård blåst. – Ibland får vi vänta halva dagen på att få sätta igång och lyfta, säger Jonte Jaloma. Anders Bengtsson är montör från Baxab. Han ska skruva fast 160 bultar i botten för att förankra vindkraftverket. – Sedan drar vi åt med mutter dragare. Sju trailers har det behövts för att få vindkraftverket på plats. Orla Örebro rattar en Man D26. Han startade från Malmö under gårdagen och kom till Skänninge igår kväll, totalt 70 mil från Danmark och Rudkobing där Vestas har en fabrik. – Jag kör många mil till Sverige nu förtiden, säger Orla Örebro. Som om en osynlig busig kraft plötsligt vaknat till liv byts vindstillheten mot blåst när det äntligen är klart för lyft. Dock går det att följa planerna ändå. Sent på kvällen ska hela vindkraftverket vara rest. Efter vindkraftverket i Skänninge rullade Hasse Alfredsson och Jonte Jaloma över till andra sidan av rapsfältet och Rävsjö, där två befintliga vindkraftverk skulle kompletteras med ett 74 meter högt torn. Även det beställt av en lantbrukare.