Metallpriserna rakar i höjden. Samtidigt gömmer sig miljoner ton aluminium och koppar, i form av gamla oanvända kablar, under svensk mark. Telebolag och energibolag har lämnat kvar miljontals ton metall i sina bortkopplade signalkablar och kraftkablar för diverse spänningar. Med ett skrotpris på 20 kronor kilot ligger 16 miljarder kronor, i form av koppar och aluminium, begravda i svensk jord. Detta har Johan Widell konstaterat i ett examensarbete om industriell miljöteknik vid Linköpings universitet. Bakom examensarbetet står Stena Metall genom sitt bolag Stena Miljöteknik. Nu utvecklas ny teknik för att återvinna metallen, värd tiotals miljarder kronor. – Det var verkligen överraskande. Då finns det ändå mycket som jag inte fått tag på. Man låter bara de gamla kablarna ligga kvar då de byts mot nya när standarder ändras och spänningar höjs, säger Johan Widell. Stena Miljöteknik är på jakt efter nya källor till sin metallåter vinning. Christer Forsgren är miljö- och teknikchef. – På sikt är det inte ekonomiskt att låta alla kablar ligga kvar. Även om incitamenten i dag är för små att ta upp kablarna, trots att framför allt kopparpriset ligger så högt. I dag återvinns mindre än 10 000 ton kabel vid företagets tre återvinningsanläggningar i Karlstad, Kalmar och Sundsvall. Där fragmenteras och siktas kraft- och signalkablarna så att de olika materialen kan sorteras ut. Det ger runt 5 000 ton metall, vilket ska jämföras med runt en miljon ton som nu ligger kvar i backen. Den totala aluminiumåtervinningen i Sverige ligger på cirka 30 000 ton om året. – Med dessa siffror som underlag för jämförelse är det oerhört stora mängder som finns nedgrävt i jorden, säger Christer Forsgren. Men förändringens vind blåser. I många länder har kablar tagits upp med en ny teknik, Kabel-X som bygger på att man utnyttjar den redan befintliga infrastrukturen. Kabel-X är en metod utan grävmaskiner och grävmaskinister. Metoden bygger på att man trycker olja mellan yttre och inre isolering. Men utnyttjande av KabelX kräver i princip att två vägar korsas för att metoden ska bli riktigt lönsam. – Mest effekt och största ekonomiska av Kabel-X får man när man utnyttjar röret för att ersätta kabeln med optisk fiber, säger Christer Forsgren. I Sverige har man ännu inte börjat att ta upp kablar med den nya tekniken Kabel-X, troligen för att incitament saknas. Ett land som använder Kabel-X är grannlandet Polen. I Polen har staten drivit på ett upptagande av kablar genom att avgiftsbelägga kablar i marken. Även Tyskland har tagit upp en hel del kablar med den nya tekniken Det finns fler fördelar än de rent ekonomiska med att ta upp nergrävda kablar. – Mest är det en resurshushållningsfråga. Ny mineral behöver inte brytas och ny gruvdrift undviks eftersom de uppgrävda kablarna går att återanvända. Man sparar på naturens resurser, säger Christer Forsgren. – Däremot har undersökningar visat att kablar som ligger nergrävda, även blymantlad kabel, inte skadar den omgivande miljön, säger Christer Forsgren.