Ur den något besvärliga situationen uppstod de så kallade rotavdragen som snabbt förändrade förutsättningarna. Med rotavdragen följde att åtskilliga svarta arbeten blev vita samtidigt som byggnadsbeståndet fick den upprustning som det så väl behövde. Det som för vissa blev den riktigt stora överraskningen var notans storlek. Bedömningar visade nämligen att för varje krona som staten slängde in i form av sänkt skatt blev intäkten ungefär tre kronor och femtio öre. Skattesänkningen genererade jobb och därmed ökade skatteintäkter och minskade utbetalningar till arbetslösa. Alla gillade förändringarna – ja, nästan alla. Av någon outgrundlig anledning valde regeringen trots detta att stoppa rot-avdraget, en lösning som även den nuvarande regeringen mycket förvånande förespråkar. Nyligen kom dock ett tecken på klarsyn även därifrån. Näringsminister Maud Olofsson har nämligen reagerat sunt rationellt sedan hon fått ta del av en rapport om den så kallade hemservicebranschen som presenterats av Almega. Uppenbarligen inser näringsministern att sänkta skatter på tjänster även i det här fallet innebär att nya jobb skapas, förutom att hushållen får hjälp med sina vardagsbestyr. Enligt rapporten – som gjorts av Demoskop – har 1 800 personer nyanställs i hem servicebranschen det senaste halvåret. Av dessa kommer tre av fyra direkt från arbetslöshet. För genomsnittsföretaget har antalet heltidsanställda ökat från sju till elva. Samtidigt har antalet deltidsanställda minskat från tio till sju. Totalt är Almegas bedömning att 184 000 hushåll kommer att begära avdrag för hushållsnära tjänster i år. Omräknat innebär det 9 300 årsarbeten och en omsättning kring fem miljarder kronor, enligt Almega. Hemservicebranschen är inte på något sett unik. Regeringens inställning att exempelvis bygg- och anläggningsbranschen ska hållas utanför möjligheten till avdrag kan inte försvaras. Senast det var möjligt att få avdrag för byggrelaterade tjänster var första halvåret 2005. Enligt Byggbranschen i samverkan gjorde då 119 000 hushåll avdrag i samband med förbättringar av sina bostäder. De sammanlagda inköpen omfattade ungefär 5,5 miljarder kronor. Det går inte att bedöma hur stor del av dessa inköp som annars inte skulle ha gjorts eller som skulle ha gjorts med svart arbetskraft om inte avdragsmöjligheten funnits. Det är dock rimligt att anta att åtskilliga jobb förvandlades från svarta till vita. Att det skapades mängder med nya jobb är inte ens en kontroversiell uppgift. De tidigare erfarenheterna från byggbranschen och nu från hemserviceföretagen borde vara fullt tillräckliga för att förmå regeringen att ändra sin inställning i tjänstebeskattningen och bredda avdragsmöjligheterna avsevärt. Ytterligare ett viktigt steg i samma förändringsprocess är att skattereduktionen borde ske direkt vid köpet. Det svenska folket är tillräckligt hårt brandskattat utan att dessutom tvingas "låna ut" pengar till statskassan till dess skattemyndigheten granskat köpen. Frågan togs också upp i Demoskopundersökningen där 53 procent uppgav att intresset för att köpa tjänsterna skulle öka om skattelättnaden erhölls redan vid köpet. Det känns bra att näringsministern inser att för hög beskattning håller nere sysselsättningen, försvårar företagens tillväxt och resulterar i onödigt stora bidragsbetalningar. Nu har hon ett tungt ansvar att övertyga sina kamrater i Alliansen om detta. Det vore en välkommen present till det svenska folket att leverera i samband med höstbudgeten.