23948sdkhjf

Branschförbund i gråzonen

Prata gärna med varandra, men inte för mycket och inte hur som helst. Det är Konkurrensverkets budskap efter den undersökning som visar att en av tre branschorganisationer balanserar på gränsen till det förbjudna.

Konkurrensverket kritiserar branschorganisationerna sedan en undersökning visar att en av tre verkar i "gråzonen". Det som sticker i Konkurrensverkets ögon är bland annat branschorganisationernas rutiner för att erbjuda medlemsföretagen prisrekommendationer, kalkylstöd och insamling och distribution av prisuppgifter, försäljning och kostnader. Konkurrensverket anser att dylika erbjudanden kan strida mot konkurrensreglerna. – Det är en service som ligger i gråzonen mellan vad som är tillåtet och förbjudet, säger Hanna Näslund, konkurrenssakkunnig på Konkurrensverket. Det är hon, Mikael Ingemarsson, Annika Gullans, och Anders Johansson som genomfört undersökningen som nu publiceras i en rapport. Rapporten har skickats ut till närmare 400 branschorganisationer och Konkurrensverket hoppas att organisationerna har värdefulla synpunkter på innehållet, synpunkter som sedan kan ligga till grund för en vägledning för branschorganisationer. – Vägledningen ska presenteras till hösten, säger Hanna Näslund. Vår tanke är att branschorganisationerna själva ska kunna identifiera de samarbeten som kan befinna sig i gråzonen mellan det som är tillåtet och otillåtet enligt konkurrensreglerna. Konkurrensverket konstaterar att samarbetet inom branschorganisationerna kan främja konkurrensen, till exempel när det gäller att ta fram standardvillkor och tekniska normer eller när det gäller att få företagen att begripa konkurrensreglerna. Verket ser dock även en risk i att branschorganisationerna kan bli en "arena för samarbeten som konkurrensreglerna förbjuder". Enligt den enkätundersökning som Konkurrensverket utfört ägnar sig ungefär en tredjedel av de svenska branschorganisationerna åt en eller flera verksamheter som, enligt Konkurrensverket, kan komma i konflikt med konkurrenslagstiftningen. Exempel är att ge ut kalkylstöd och prisrekommendationer eller att samla in företagsspecifika uppgifter om priser, försäljning och kostnader, uppgifter som organisationen sedan sammanställer och distribuerar till sina medlemsföretag. Konkurrensverket anser där -för att branschorganisationer bör se över sin verksamhet och de tjänster och den service de erbjuder sina medlemmar, så att konkurrensen inte hindras. Konkurrensverket förklarar att det inte är lätt att se om den informationsinsamling som sker är tillåten eller otillåten. Det beror på hur ofta och på vilket sätt insamlingen sker. Konkurrerande företag som på uppdrag av en branschorganisation fastställer hela eller delar av försäljningspriser eller rabatter är en kartell anser Konkurrensverket, och detta gäller även om priserna betecknas som riktpriser eller rekommendationer. Konkurrensverket ser även prisrekommendationer som konkurrensbegränsande eftersom de skapar en utgångspunkt för prissättningen, och kritiserar även kalkylstöd om de innehåller förslag på värden. Konkurrensverket konstaterar att gränsdragningen är komplicerad, man ska ju prata med varandra inom en branschorganisation, men inte för mycket, inte om vad som helst och inte på vilket sätt som helst. Enligt Konkurrensverket är behovet av kunskap stort, och man vill därför skapa en vägledning för hur branschorganisationerna ska arbeta, och konstaterar även att det är viktigt att både organisationen och medlemsföretagen vet vem som är ansvarig om konkurrensreglerna bryts.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.082