Man trodde att den var död och begraven, ett otäckt minne från förr. Men den förmodat utrotade och fruktade sjukdomen silikos har återvänt. Enligt Arbetsmiljöverket har lungkliniker och yrkesmedicinska kliniker fått in allt flera fall av "stendammslunga" (silikos), efter att i flera decennier sett hur antalet insjuknade minskat.

– Det är fall som inte borde finnas, konstaterar Jan Olof Norén, kemist på Arbetsmiljöverket.

Trots att det kan ta 10-30 år innan sjukdomen visar sig, har man funnit ett antal fall som inte skulle ha dykt upp om sjukdomen var så utrotad som man tidigare trott.

– Kroppen tål bara en viss mängd innan lungorna börjar skadas, och den som utsätts för mycket damm blir sjuk mycket tidigare, förklarar Jan Olof Norén.

Sjukdomen är obotlig, och blir bara värre och värre med tiden om man fortsätter att exponeras. Om sjukdomen upptäcks tidigt kan den dock bromsas om exponeringen för kvartshaltigt damm upphör.

– Därför vill vi stoppa den så fort som möjligt, de tecken vi fått när vi sett fall vi inte borde ha sett visar att sjukdomen inte är historisk, som vi trodde, kommenterar Jan Olof Norén.

Silikos uppkommer när man under en längre tid andas in kvartsdamm. Kvartsdammets fina partiklar- mindre än fem mikrometer långa- tränger in i de små lungblåsorna. Lungorna blir hårda, trånga och fungerar allt sämre.

– Man upplever först att konditionen blivit sämre och till slut kan man bli andfådd även när man vilar sig, säger Jan Olof Norén.

Ny forskning visar att damm på byggarbetsplatser också kan orsaka den livshotande sjukdomen KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom). Enligt mätningar som Arbetsmiljöverket gjort överskrids gränsvärdena för kvartsdamm på tre av tio arbetsplatser.

Värst är det inom stenindustrin, där man bearbetar ren sten, men även inom bygg- och anläggningsbranschen, där man bearbetar betong, som innehåller kvartshaltigt grus eller krossmaterial, överskrids värdena.

Silikos blev erkänd som arbetssjukdom 1930, och för några decennier sedan arbetade man mycket för att minska dammet på arbetsplatserna. Enligt en genomgång av gamla mätrapporter utförda av Centrum för folkhälsa och Arbets- och miljömedicin i Stockholms läns landsting, minskade också halten kvartsdamm med 90 procent mellan 1970 och 1990.

Sedan dess har dock Arbetsmiljöverket upplevt byggdammet snarare ökat än minskat.

– Det är slapphet, man glömmer bort, säger Jan Olof Norén.

Han tror att en förklaring till det ökade dammandet är att Bygghälsan lades ner i början av 1990-talet.

– De låg på byggarna på ett helt annat sätt, hade stora kampanjer och såg till att det hände saker och att rätt åtgärder vidtogs. Nu finns ingen specifik företagshälsovård för byggbranschen.

En annan faktor är att företagen i dag är mycket mer pressade vad gäller ekonomi och tid.

– De tycker inte att de har tid eller råd att vidta åtgärder, som att ta med sig dammsugaren upp i bygget och använda prylarna, säger Jan Olof Norén.

Det tar inte lång tid, och kostar inte särskilt mycket att se till att skydda sig, försäkrar han.

– Men många tror det. En del tar inte ens med sig de skydd de har ut på arbetsplatsen.

Skydden består ofta i att förse maskinerna med utsug av olika slag. Med rätt filter, utsug och andra anordningar är det ibland inte ens nödvändigt att använda andningsskydd.

– Det är jobbigt att ha andningsskydd åtta timmar om dagen, det är bara i de fall någon jobbar med en dammande maskin det blir nödvändigt.

För att få bukt med dammet kommer nu Arbetsmiljöverket att specialinspektera arbetsplatser i riskzonen under 2008-2010. Totalt ska 200 inspektioner på byggarbetsplatser genomföras.

Först riktar man in sig på tillbyggnader och renoveringar och vissa andra dammiga arbeten, till exempel håltagning och rivning. Sedan står anläggningsbranschen på tur och därefter är det sten- och betongvaruindustrin och andra industrier som kan beröras av kvartsdamm som ska granskas vid ytterligare inspektioner under kommande år.

Syftet är att rikta strålkastaren på det faktum att byggdammet är farligt och något man måste skydda sig emot. Enligt Jan Olof Norén vet många av de som genererar dammet hur de ska skydda sig själva. Men de sprider ofta dammet till andra yrkesgrupper, som då löper större risk att bli sjuka.

– En stor del i våra inspektioner blir att visa hur man kan avgränsa dammet, det kan räcka med att sätta plast för en dörrpost. Arbetsmiljöverket kommer bland annat att se på hur man på arbetsplatserna arbetar för att eliminera dammet där det uppstår, hur arbetsmiljöplanerna ser ut, hur man arbetar för att identifiera riskerna, hur man arbetar, hur man ser till att inte sprida dammet vidare till andra yrkesgrupper, hur man renar luften, vilken personlig skyddsutrustning som används, hur städningen sköts, hur arbetet mellan olika yrkesgrupper samordnas och hur materialtransporterna organiseras.

Arbetsmiljöverket håller också på att skriva om föreskrifterna för kvarts.

– De är otidsenliga och måste moderniseras och modifieras, säger Jan Olof Norén.

De 200 inspektionerna ska förhoppningsvis väcka sådan uppmärksamhet att även de som inte inspekteras skärper sig. För det är inte lagligt att strunta i dammet, och den som blir påkommen kan räkna med krav och senare också viten om de inte gör rätt.

Tyvärr är det många som negligerar farorna.

– De tänker att "det händer inte mig". Men utsätter man sig för damm är risken stor, manar Jan Olof Norén.

Inspektionerna ska också leda till att Arbetsmiljöverkets bygginspektörer lär sig mer om damm och hur man för ut budskapet till byggarna hur de ska skydda sig.

– I framtiden ska dammet vara ett inslag även i de reguljära bygginspektionerna, säger Jan Olof Norén.