Maskinförare blixtutbildas
Vem vill bli maskinförare? Inte tillräckligt många och de som redan jobbar blir bara äldre. Arbetsförmedlingen i Stock holm letar med ljus och lykta efter hugade aspiranter, och i april körde man igång årets tredje utbildningsomgång.
Just nu är maskinförare en bristvara, ett tämligen gubbtätt yrke med rekryteringssvårigheter och en hel massa jobb som det inte finns folk till. Det var länge sedan det grävdes och anlades så mycket som det gör nu, och det märks på arbetsförmedlingarna.
– Vi har fått signaler från branschen om att det är mycket svårt att få tag på utbildad arbetskraft, säger Ulrika Löfstedt, handläggare på Arbetsförmedlingen Expo i Stockholm.
I april körde Arbetsförmedlingen Expo därför igång årets tredje omgång arbetsmarknadsutbildning för maskinförare. Behovet är skriande.
– Det finns hur mycket jobb som helst, förr har det varit svårt att få tag på jobb i januari-februari, men nu är det brist på arbetskraft även under ”lågsäsong”, konstaterar Ulrika Löfstedt.
Bristvara
Tio utbildningsplatser finns, och för att hitta motiverade och lämpliga studenter anordnade Arbetsförmedlingen en informationsträff i slutet av mars, en timmes information där de cirka 35 närvarande fick veta att det är ett både roligt och utmanande jobb att köra maskin.
– Vi vill gärna att alla sorters människor söker sig till yrket, säger Ulrika Löfstedt.
De som tidigare gått kursen är framförallt män, i åldern 25-55 år.
– Vi har haft någon enstaka kvinna, trots att maskinföraryrket är ett jobb som passar utmärkt för kvinnor.
En del av de blivande maskinförarna har erfarenhet från bygg- och anläggning, andra har helt bytt bana, och enligt Ulrika Löfstedt är intresset för att söka utbildningen blandat.
– Det kan vara svårt att få tag på folk som vill bli maskinförare, vi försöker att både tillgodose branschens behov av folk, och hjälpa dem som varit arbetslösa länge men som passar för jobbet att hitta rätt utbildning. Det är en fördel om man har erfarenhet, men vi försöker också hitta andra som passar som maskinförare. Människor som har ett funktionshinder kan till exempel passa mycket bra, om deras funktionshinder inte blir ett hinder för att jobba som maskinförare, säger Ulrika Löfstedt.
Gjort sitt inom vården
En av de som sökt sig till Arbetsförmedlingens informationsträff är Izabell Söderström från Nacka. Hon har arbetat tio år som undersköterska, och brinner för att totalt byta bransch.
– Jag har gjort mitt inom vården, jag vill bli maskinförare!
Hon känner väl till jobbet eftersom hennes pappa har jobbat som grävmaskinist och maken är lastbilschaufför.
– Jag har åkt traktor i hela mitt liv, säger Izabell Söderström.
Det som lockar är friheten i att själv få styra sitt arbete.
– Det är ett helt annat yrke, och så får man vara utomhus på ett annat sätt. Det är självständigt och man slipper ta hand om sjuka.
Izabell Söderström är helt inställd på att utbilda sig till maskinförare.
– Jag ska absolut söka, och jag SKA komma in, säger hon.
Målet är yrkesbevis
George Rayes var också med på informationsträffen. Han har en gedigen erfarenhet, och har redan arbetat som maskinförare i många år i sitt hemland Libanon. Han kom till Sverige för fyra år sedan, och måste nu börja om ifrån början, trots att han redan har både de praktiska och de teoretiska kunskaperna. För att få yrkesbevis måste man kunna visa dokumentation på att man jobbat 4 200 timmar.
– Jag är besviken över att jag inte kan få yrkesbeviset efter 13 veckors utbildning, att komma upp i flera tusen timmar tar flera år, och jag kan redan jobbet, säger George Rayes.
Han praktiserar i dag som maskinförare i Nykvarn, och vill gärna fortsätta inom yrket. Därför kommer han trots allt att söka arbetsmarknadsutbildningen, för att sedan gå den långa vägen som lärling och sedan få sitt yrkesbevis.
– Yrkesbevis är målet, säger George Rayes.
Testvecka
Av de som vill gå kursen sållas tjugo kandidater ut. De måste uppfylla grundkraven, till exempel vara minst 25 år gamla och ha lägst B-körkort. De som klarar kraven intervjuas sedan, och får göra olika prov för att visa att de har tillräckliga kunskaper i bland annat svenska, matematik och teknik. De som klarat sig så långt genomgår sedan en testvecka, där man ser om de har det praktiska handlag som krävs för att bli maskinförare.
– Testerna sker i en simulator, säger Ulrika Löfstedt.
Av de tjugo kandidaterna får tio börja utbildningen. De som gått kursen och fått godkänt på alla moment får sedan en utbildningsbok och kan ta jobb som lärlingar. Sedan kan de skaffa sig de 4 200 arbetstimmar som krävs för att få ut ett yrkesbevis.
Hur har det då gått för de som gått utbildningen tidigare i år?
– Nästan alla har fått jobb, säger Ulrika Löfstedt.