Naturgrusmålet revideras
Naturgrusmålets delmål på högst 12 miljoner ton 2010 kan komma att slopas. Enligt Miljömålsrådets rapport vill man i stället satsa på en minskning till 2020, men då ska naturgrus bara få användas i mycket speciella fall.
Tanken är att åstadkomma ett hållbart samhälle utan att föröda de resurser som finns, och naturgrus betecknas som en mycket ändlig och oerhört betydelsefull naturresurs, helt avgörande för att vi ska kunna få dricksvatten.
I naturgrusmålet finns ett delmål som anger att uttaget av naturgrus ska vara nere i högst 12 miljoner ton per år 2010. Sedan ska man 2020 ha kommit så långt att naturgrus enbart används när det absolut inte går att ersätta med något annat material, och att det då tas ut enbart där det inte hotar dricksvattenförsörjningen.
– I dag tas 60 procent av naturgruset ut inom viktiga vattenreservoarer, berättade Lars Arell vid Sveriges Bergmaterialindustris årsmöte i april.
Han jobbar på Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), den myndighet som har hand om berg, jord och grundvattenfrågor, och var inbjuden till årsmötet för att berätta om vilka spelregler man kan vänta sig vad gäller uttaget av naturgrus under de närmaste åren.
Hur har det då gått att minska uttaget? Enligt Lars Arell har minskningen planat ut de senaste åren.
– Det är högkonjunktur nu med mycket bygginvesteringar och det gör att avtrappningen inte blir så brant.
En annan anledning är mer strukturell, det söks och ges tillstånd som aldrig förR eftersom både täktägarna och länsstyrelserna som verkar ha svårt att komma ihåg att målet var att dra ner på naturgrusuttaget, uppger Lars Arell.
– 125 grustäktstillstånd ges varje år, trots att uttaget ska minska. Branschen har kritiserat naturgrusmålet och anfört att det är väl kantigt, med en så exakt siffra för minskningen.
Och enligt Lars Arell kan en ändring snart bli aktuell. Det är Miljömålsrådet som vill revidera naturgrusmålet. Miljömålsrådet består av ett antal generaldirektörer och har bland annat till uppgift att följa upp hur det går med miljökvalitetsmålen och rapportera om detta till regeringen. Rådet tar också fram underlag för de propositioner som regeringen lämnar in till riksdagen.
Miljömålsrådets senaste rapport kom i mars och i den finns en rad förslag. Rådet vill bland annat revidera naturgrusmålet, och nu är visionen att det år 2020 bara tas ut naturgrus för "oundgängliga behov" och i områden där det det inte skadar vare sig dricksvattenförsörjningen eller natur- och kulturlandskapet. – Miljömålsrådet föreslår att man ska släppa de kvantitativa delmålen uttryckta i ton och i stället sikta mot 2020. Man vill också ha en tätare koppling mellan grundvattenmålet och naturgrusmålet.
I förslaget till grundvattenmål står också att man inte ska ge några tillstånd för uttag av naturgrus från och med 2015, förklarade Lars Arell. För att uppnå det reviderade målet måste man, enligt Miljömålsrådet, precisera både användningsområdet och geografiska områden, och det arbetet bör därför intensifieras under de kommande fyra åren anser rådet.
Att gå över från naturgrus till andra material ställer krav både på ballastproducenter, beställare och andra inblandade. Miljömålsrådet efterlyser därför aktuella regionala underlag för materialförsörjning. För att nå hela vägen fram krävs dock "värderingsförändringar och/eller styrmedel som riktas direkt mot användning av naturgrus" skriver Miljömålsrådet i sin rapport. När naturgruset inte längre får användas i stor utsträckning måste det ersättas med något annat. Och enligt Lars Arell funkar krossat berg utmärkt, nästan jämt.
– Krossmaterial fungerar inte för putsbruk och leksand, men i nästan alla andra fall går det jättebra.
Lars Arell berättade också att SGU tänker skapa ett forum, där man ska försöka få en samsyn kring naturgrusuttaget ska minska. Han uppmanade betong- och ballastföretagen att delta i arbetet med att göra målen mer operativa.
– Och sprid budskapet att krossat fungerar!