Hotet mot klotet angår oss alla
Klotet är illa ute, och det krävs dramatiska förändringar om vi ska undvika en total katastrof. Men det finns fortfarande mycket som kan göras inte minst inom byggbranschen.
– Jag har stor ödmjukhet inför den kosmiska balansen, att vi befinner oss på exakt rätt avstånd från solen –det är betingelsen för liv. Men det är den balansen vi människor nu rubbar, med full kunskap fortsätter vi att rubba balansen.
Hans Jonsson förklarade att det redan är lite kört. Men det behöver inte gå helt åt skogen. Men då krävs omfattande åtgärder och stora förändringar- för alla.
– Jordens medeltemperatur är plus femton grader. Det vi ska försöka undvika är att den höjs med mer än två grader.
Han konstaterar i nästa andetag att 1,7 grader redan har tecknats in i redan uttagna koldioxidutsläpp.
– Vi kommer inte att klara tvågradsmålet. Men på tio år måste vi bryta kurvan och få ner koncentrationen av växthusgaser.
I klimatberedningen har man dels satt upp mål, dels lagt fram en handlingsplan för vad som måste göras fram till 2020.
– De långsiktiga målen sträcker sig till 2050, då måste vi ha sänkt utsläppen till 75-90 procent av 1990 års nivå, förklarade Hans Jonsson.
Ännu längre fram, i slutet av seklet, ska man enligt planen vara nere i nära noll utsläpp.
– Vi måste samla in mer koldioxid än vi släpper ut, konstaterade Hans Jonsson.
För att klara det krävs betydande ansträngningar.
– Målet för perioden 2008-2012 är att minska utsläppen med fyra procent jämfört med 1990 års nivå, och fram till 2020 ska utsläppen minskas med 30-35 procent.
Ett enkelt sätt att åstadkomma detta vore kanske att beskatta koldioxiden så till den milda grad att ingen har råd att släppa ut något alls. Men Hans Jonsson tror inte att kommer att fungera i praktiken.
– Det går inte att bara beskatta koldioxid, det måste i stället vara rationellt att åka kollektivt, man kan inte begära att en tvåbarnsmamma ska åka kollektivt i två timmar i stället för att köra bil i 30 minuter. Man måste kombinera att det blir dyrt att släppa ut med ett system där det går att transportera sig på ett bra sätt.
Klimatberedningen föreslår också att man satsar stort på forskning och utveckling, investeringsprogram och – framför allt – att satsa på energi effektiviseringar.
– Det är helt avgörande för om vi ska lyckas. Vi måste också förbättra EU:s system för utsläppsrätter, som inte omfattar transporter, där behövs ett helt batteri av åtgärder, till exempel infrastrukturinvesteringar, konstaterade Hans Jonsson.
Sverige är bara en liten del av världen, och kan inte lösa alla problem. Detta faktum är dock inte något vi kan gömma oss bakom, anser Hans Jonsson.
– Vi måste agera internationellt också, och Sverige är ordförandeland i EU 2009 när Kyotoprotokollet ska slutförhandlas.
Ett gyllene läge med andra ord, och Hans Jonsson tror att det är alldeles nödvändigt att få med USA bakom protokollet.
– Annars kommer aldrig Kina, Indien och u-länderna att komma med.
Hans Jonsson konstaterade att det ser illa ut, men det finns hopp.
– Vårt klot är illa ute, men Sverige har trots allt en avundsvärd situation. Vi kommer också att drabbas av stormar, ras och översvämningar men vi befinner oss i en del av världen där vi på kort sikt kommer att klara oss relativt bra. Dessutom har vi redan börjat fasa ut de fossila bränslena och vi är ett rikt land med vattenkraft, bioenergi och kärnkraft. Framför allt har vi en stor kompetens och den ska vi kunna kommersialisera.
Hans Jonsson ser framför sig hur Sverige exporterar grön el som kan ersätta kolkraftsenergin i andra delar av världen.
– Det spelar ingen roll var i världen vi minskar utsläppen, allt är lika mycket värt. Jag tycker att Sverige ska vara ett föregångsland. Det är svårt men vi måste göra det.