Den kraftiga inbromsningen i amerikansk ekonomi har på senare tid bidragit till en märkbar turbulens på de olika internationella finansmarknad erna. Det har satt sina spår i form av oro på aktiemarknaderna och minskad konsumtion. Den internationella konjunkturnedgången har även påverkat Sverige, bland annat har efterfrågan på svenska exportvaror minskat. - Vi har flera år av väldigt hög tillväxt bakom oss. Nu ser vi en tydlig inbromsning i den ekonomiska tillväxten både i omvärlden och i Sverige. Vi räknar ändå med en tillväxt i bygg investeringarna på fyra procent i år och två procent nästa år. Även om vi de senaste fyra åren sett en tillväxt på fem till tio procent så ska vi vara medvetna om att fyra procent är ett bra tillväxttal, säger Fredrik Isaksson, prognoschef på Sveriges Byggindustrier. Den kraftiga inbromsningen i amerikansk ekonomi har på senare tid bidragit till en märkbar turbulens på de olika internationella finansmarknad erna. Det har satt sina spår i form av oro på aktiemarknaderna och minskad konsumtion. Den internationella konjunkturnedgången har även påverkat Sverige, bland annat har efterfrågan på svenska exportvaror minskat. En rimlig slutsats är att industrins bygg investeringar nu kommer att mattas efter att ha ökat tre år i rad. Så sent som förra året noterades en ökning med nio procent, vilket är en historiskt hög nivå. Sveriges Byggindustrier räknar dock med att industribyggandet förblir på en fortsatt hög nivå, i varje fall det närmaste året med en förväntad tillväxt på sex procent. På lite längre sikt lär dock den pågående kapacitetsutbyggnaden förskjutas mot en mer långsiktig trend med sjunkande bygginvesteringar och satsningar på effektivitetshöjande maskininvesteringar. De närmaste två åren kommer dock fortfarande stora belopp att investeras i bland annat gruv-, stål- och processindustri. Stora investeringar för massa- och järnmalmsnäringarna väntar i Sundsvall och Gällivare medan exempelvis den petrokemiska industrin gör mångmiljardsatsningar i Stenungsund och Lysekil. Utbyggnaden av arenor och upplev elseanläggningar fortsätter med oförändrad styrka. Sundsvall, Örebro och Sälen är högaktuella för storsatsningar liksom Malmö och Solna. I Malmö och Solna planeras också gigantiska handelsområden i anslutning till arena projekten. Utbyggnaden av externa köpcentra och affärslokaler har ökat kraftigt under senare år. Bygglovsutvecklingen under senare delen av 2007 tyder på att investeringsuppgången håller i sig även i år. Förra årets starka uppgång på hotellsidan tycks dock försvagas rejält både i år och 2009. Generellt räknar Sveriges Byggindustrier med att framför allt Göteborgsregionen kan räkna med en rejäl uppgång på lokalsidan - bedömningen är en uppgång på närmare 25 procent under 2008 och 2009. För Malmö beräknas uppgången stanna strax under femton procent och för Stockholm tio procent. För resten av landet ser det mörkare ut - minus fem procent är prognosen. Det största tappet görs ändå på bostadssidan, och då i första hand med avseende på nybyggnad. Rensat för effekterna för den skattehöjning som regeringen påförde bostadsbyggandet vid föregående årsskifte innebar 2007 en ökning av bostadsinvesteringarna med nio procent. Prognosen för i år är en bibehållen nivå som sjunker något under 2009. Några stora projekt lär dock sättas igång under de närmaste två åren. Det handlar bland annat om Swedish Meat-området i Kävlinge (1 500 lägenheter) som påbörjas i slutet av 2008, Fullerö i Uppsala (2 225 lägenheter) och Vegastaden i Haninge (3 000 lägenheter) som påbörjas under första halvåret 2009. Anläggningsinvesteringarna fortsätter att i hög grad drivas av privata investeringar kopplade till energisektorn. De två senaste åren ökade bygginvesteringarna i energisektorn med 12-13 procent per år och den ökningstakten förväntas hålla i sig under de närmaste två åren. Nedgången i post- och telesektorn blev något mindre än väntat under 2007, men nedgången fortsätter. Detta är närmast oundvikligt eftersom 3G-näten i praktiken är färdigställda. På transportsidan innebär, inte minst, hamnutbyggnaden i Nynäshamn att investeringarna ökar något i år för att ligga kvar på ungefär oförändrad nivå under 2009. Men det finns sorgebarn även inom anläggningsbyggandet. - Anläggning överraskade negativt förra året. Det gällde i synnerhet de offentliga investeringarna i vägar och järnvägar. Sverige halkar, i en inter nationell jämförelse, efter i investeringar i väg och järnväg. Det genererar dock ett tryck på ökat infrastruktur byggande i framtiden. Vi räknar med att de tre senaste årens nedgång för offentliga anläggningsinvesteringar bryts i år, säger Fredrik Isaksson. Norra Länken i Stockholm, riksväg 45 i Göteborgsområdet och motorvägen E18 vid Enköping är exempel på stora vägprojekt. På järnvägssidan pågår bland annat Citytunneln i Malmö och Botniabanan. Citybanan i Stockholm beräknas öka takten i höst. Senare handlar det också om utbyggnader av järnvägen vid bland annat Hallsberg och Göteborg. En stor besvikelse för Sveriges Byggindustrier är dock att regeringen till synes stängt dörren för så kallade OPS- eller PPP-projekt, offentlig-privat samverkan, som visat sig väldigt lyckosamma i ett flertal andra länder. - Vi hade sett fram mot att genomföra OPS-projekt på prov. Nu har regeringen bestämt sig för att det inte är en bra väg att gå. Det är beklagligt eftersom erfarenheter från andra länder visar att OPS ger effekter på teknikutveckling, framtagning av nya processkoncept, tydligare livscykeltänkande och visat sig vara ekonomiskt synnerligen konkurrenskraftiga lösningar, säger Fredrik Isaksson. Officiell statistik enligt nationalräkenskaperna samt BI:s prognos Miljarder kronor i 2007 års priser Sektor 2004 2005 2006 2007 2008p 2009p Bostäder 72,0 83,3 94,8 103,1 105,3 107,6 Nybyggnad 45,2 53,6 59,3 64,6 64,4 64,0 Ombyggnad 26,7 29,7 35,4 38,5 40,9 43,6 Lokaler 65,4 65,2 73,6 79,7 85,3 86,5 Privat 43,8 43,2 47,5 50,7 53,9 53,7 Offentligt 21,6 22,0 26,1 29,0 31,4 32,8 Anläggningar 64,5 63,1 63,7 64,6 66,4 68,6 Privat 30,3 29,5 31,7 33,9 35,3 36,9 Offentligt 34,2 33,6 32,0 30,7 31,1 31,7 Summa Bygginvesteringar 201,8 211,6 232,0 247,4 257,0 262,7 (procent förändring) (6) (5) (10) (7) (4) (2) Bygginvesteringarnas 6,8 7,0 7,6 8,0 - - andel av BNP (procent, löpande priser)