Vid trafikutskottets offentliga utfrågning fick även Vägverket och Banverket redovisa hur de tänker tackla de utmaningar som det förändrade klimatet kommer att innebära. Vägverkets Lennart Lindblad förklarade att man på Vägverket redan arbetar systematiskt med risker. - Vi vill ha en funktionssäker infrastruktur. Vägverket har under de senaste åren upplevt en hel del incidenter, och Lennart Lindblad konstaterar att det ändrade klimatet kommer att ställa till det för väghållarna. - Ökad nederbörd kan leda till skred, ras, sättningar i broar, översvämningar med mera. Högre temperaturer kan leda till nedbrytning av vägöverbyggnaden och sprickor i broar, högre havsvattennivåer kan leda till problem i tunnlar och på vägar. 2006 fick Vägverket i uppdrag av regeringen att utreda hur klimatet kommer att påverka den befintliga infrastrukturen. Vägverkets svar blev att de redan gått över till riskbaserad dimensionering, och att man alltså försöker ta hänsyn till alla tänkbara konsekvenser i projekteringen av en ny väg. - Vi har också inventerat sårbara vägavsnitt och reviderat krav och metoder för dimensionering av trummor och erosionsskydd, berättade Lennart Lindblad. Vägverket har också påbörjat en treårig inventering av hela vägnätet. - Vi vill se vilket behov det finns för riskreducerande väghållningsåtgärder, berättade Lennart Lindblad. Riskinventeringarna förs in i en databas, och tanken är att man i år ska börja åtgärda de upptäckta bristerna. - Vi finansierar det med bärighetsanslaget och tar så många vi mäktar med, med de medel som vi har tillgängliga. Lennart Lindblad beräknar att man måste lägga 150 miljoner kronor om året på för att klara redan uppkomna skador på befintliga anläggningar, och att det kommer att kosta cirka 100 miljoner kronor om året att förbättra anläggningarna för att reducera riskerna. Vid riksdagens utfrågning kom frågan om den uteblivna tjälen inte kommer att innebära ökade kostnader. - Temperaturförändringar och mer vatten i vägkroppen gör mycket skada, och det är viktigt att vi inte bara fångar upp de stora rasen, utan också de små, på hela nätet i stort, sade Per Wenner på Vägverket. Lennart Lindblad tillfogade att man måste ha drift och underhåll i åtanke vid nybyggnationer, så att trummorna blir tillräckligt stora och att det inte finns några hinder för vattnet som måste passera. - Nu har vi infört ett system för att hantera även de minsta trummorna, så att de får rätt dimensioner, sade Lennart Lindblad. Från transportnäringarna kommer ibland önskemålet att få köra 80-tonsfordon på svenska vägar. - Vägverket har i dag problem med att fordon som väger mer än tillåtna 60 ton sliter på vägarna, vi ska därför bli tuffare så att efterlevnaden blir bättre. På sikt är dock tanken att vägnätet ska anpassas för tyngre transporter, nästan som en järnväg, men vi är inte framme där ännu, svarade Per Wenner. Sven Ivarsson, från Riksförbundet Enskilda vägar, framhöll att tjälproblematiken kommer att bli stor särskilt för de enskilda väghållarna, som ofta har skogsbilvägar eller grusvägar att sköta om. - Våra tusentals väghållare är beroende av tjäle för att få ut de tunga transporterna, och de är mycket medvetna om att vatten är ett farligt gift som man måste få bort. De sköter trummor och diken rätt bra, även om också vi har ett "underhållsberg", sade Sven Ivarsson. Han påpekade att det drar ihop sig till generationsbyte i många av de enskilda vägarna, de så kallat underhållsfria trummor som lades ner på 1960-talet har snart gjort sitt och måste bytas ut. - Då är det viktigt att få ut informationen att de nya trummor som läggs ner måste få rätt dimen sioner, sade Sven Ivarsson. Tage Larsson på Banverket kunde också konstatera att det förändrade klimatet kommer att kräva förändringar i hur man dimensionerar banorna. - Vi måste ta hänsyn till exempel till högre flöden, det kommer att bli fler skred, ras och översvämningar och vi tycker därför att SMHI bör få ett utökat ansvar för att lämna underlag för vår planering, sade Tage Larsson. Även Banverket inventerar sina banor, och enligt Tage Larsson är den största utmaningen att just säkra de befintliga järnvägarna, som ofta har grunder som byggdes på 1800- och 1900-talen. - Vi behöver större trummor, mer broar och högre banvallar.